Ledare BLT

Helga natt ett mysterium

Ledare BLT

Artikeln publicerades 22 december 2011.

Än en gång, för vilken gång i ordningen har frågan om luciafirande och skolavslutning i kyrkan kommit upp i debatten. När skolor beslutar sig för att inte hålla terminsavslutningen i kyrkan eller ser ett oskyldigt luciatåg som en kränkning av elever med annan tro, eller ingen tro alls för den delen, då har det gått för långt.

Att skolan ska vara "ickekonfessionell" innebär ju inte att den ska vara totalt kulturbefriad, eller helt traditionsfri. Vi brukar på den här sidan häckla dem som i alla lägen frågar sig "hur det skulle se ut om alla gjorde så", men måste nu själva ställa samma fråga. Hur skulle det se ut om alla skolor förbjöd kyrkobesök?

Vi skulle få en uppväxande generation som inte känner till våra kulturarv, den tro och de traditioner som format vårt samhäller genom århundraden. Den generationen skulle stå frågande inför många konstverk, inte förstå associationer till Bibeln eller ordspråk som människor genom tiderna har använt för att tolka olika fenomen. Varför skulle den som är utan skuld kasta första stenen, eller varför pratar någon om bröd och fiskar? Varför ska barnen komma till någon konstig gubbe med långt hår, är han pedofil?

Skulle det vara värre att gå i kyrkan och lyssna till Adams julsång i den vackra miljön i kyrkorummet, än att lyssna till samma Helga natt skvalande i klädaffären? I minst fem veckor före jul drabbas alla av olika uttryck för den kristna tron och betydelsen av Jesu födelse. Den skolledare som hindrar barnen från att försöka förstå samhället omkring dem har inte läst sin skollag på rätt sätt.

Det ingår i allmänbildningen att känna till de vanligaste uttrycken i Bibeln, kyrkoårets funktion med advent, jul, påsk och pingst. Varför skulle vi annars vara lediga? Vad är en helgdag? Är de röda för att Socialdemokraterna har bestämt det? Varför ska man gifta sig i kyrkan och varför begraver vi våra anhöriga med kyrkliga ceremonier?

Tro, av vilken inriktning det vara månde, är ingenting farligt så länge man förstår och uppskattar värdegrunden, tydligast uttalad i att man ska göra mot andra som man själv vill bli behandlad.

Alltså bör skolorna fortsätta att hålla avslutningar i våra kyrkor. Samtidigt skulle förståelsen mellan olika uppfattningar av världen öka om eleverna då och då också kunde få möta muslimska eller judiska traditioner eller få diskutera med uttalade ateister.

Man kan ha vilken uppfattning man vill om julens kristna innebörd. Det finns de som anser att det hela är bluff och båg och resultatet av falsk historieskrivning. Debattörerna Patrik Lindenfors och föreningen Humanisternas ordförande Christer Sturmark skrev för en tid sedan på debattsidan Newsmill att det inte alls är säkert att Jesus föddes när den kristna traditionen vill pricka in hans födelsedag. Må så vara, men en tusenårig tradition är det ändå svårt att helt bortse från. De flesta är nog medvetna om att julen är ett hopplock av många olika traditioner, men den finns där.

De båda skriver så här, precis som om det skulle vara okända fakta:

Det nutida julfirandet är en mosaik av hopplockade delar, både äldre och yngre än de kristna inslagen. Julskinkan är vikinga­tida. Tomten är en kombination av ett helgon från nuvarande Turkiet, S:t Nikolaus, och den svenska gårdstomten. Traditionen med klädd julgran hämtades från Tyskland, medan den svenskaste av alla traditioner – det rituella Kalle Anka-tittandet klockan tre – bara går tillbaka till 1960. Och så vidare.

Precis som herrar Lindenfors och Sturmark har en självklar rätt att hävda sin uppfattning har alla andra samma rätt. Det finns dock en risk att den som aldrig får någon insikt i våra kyrkliga traditioner går ett andefattigt liv till mötes, där många företeelser i vårt samhälle förblir ett mysterium.