Kultur

Vardagen hand i hand med politiken

Kultur Artikeln publicerades
Sirpa Kähkönen, född 1964, är författare och ordförande för finska författarförbundet. Hennes ”Brudar i svart”, som nu ges ut på svenska, är den första delen i en svit om åtta romaner om östra Finlands 1900-tal.
Foto: Tommi Tuomi
Sirpa Kähkönen, född 1964, är författare och ordförande för finska författarförbundet. Hennes ”Brudar i svart”, som nu ges ut på svenska, är den första delen i en svit om åtta romaner om östra Finlands 1900-tal.

Ett oväntat möte leder till kärlek och graviditet och livet tar en ny väg för huvudpersonen Anna i Sirpa Kähkönens roman ”Brudar i svart”. Journalisten Ingela Rutberg läser en gripande roman, som fångar vardagen jämte en dramatisk politisk händelseutveckling från grannlandet Finlands 1900-tal.

Kvinnor håller ihop och håller uppe fasad och familjeliv medan män slåss för det de tror på och fängslas. I "Brudar i svart" väljer Sirpa Kähkönen att lyfta fram kvinnorna som annars ofta hamnat i skymundan.

Berättelsen börjar när Anna flyttar från landet till staden Kuopio i östra Finland och blir hembiträde. Av en slump möts Anna och Lassi på höstmarknaden. Kort och hastigt men hon glömmer inte. När de ses igen efter drygt ett år virvlar allt på från en första kyss i tvättstugan till oplanerad graviditet och hastigt bröllop.

Skickligt gestaltar Sirpa Kähkönen hur verkligheten långsamt sipprar in. Anna börjar förstå att han inte var i tvättstugan för hennes skull. Hon hittar ett politiskt häfte från Finlands Röda Fackförening i hans ficka. Farlig information i 1930-talets Finland, där all kommunistisk verksamhet är förbjuden.

Han arresteras när de ska fira hennes 21-årsdag. Sju år i tvångsarbetslägret Dragsvik är straffet.

Kvar blir Anna. Kvar med hans familj. Utan jobb, utan man, utan barn. Utan mening, utan sammanhang. ”Vem har jag blivit? Mor till en död, änka till en levande, en limmare av faner.” Så tänker Anna när hon lyckats få nytt jobb på fanerfabriken.

Sirpa Kähkönen bygger berättelsen på sin egen familjehistoria. Förebilden för Lassi är hennes morfar, men det är sin mormors historia hon berättar. "En helt opolitisk människa, medan han var underjordisk kommunist", förklarade hon vid en föreläsning på Svenska Litteratursällskapet i Helsingfors 2016.

Och hon gör rätt i att berätta om Anna och andra kvinnor som ofta glömts bort i historien. Det är Anna som tvingas leva med skammen av att ha en man i fängelse, fast hon inte har gjort något fel. Det är gripande just för att Sirpa Kähkönen inte använder ord som skam och skuld utan bara berättar om Annas vardag sakligt och rakt.

Kontrasten blir stark när hon använder känsliga poetiska bilder för att gestalta förvirringen och chocken vid gripandet. "Hon låg i gräset, på en madrass, på natten, på dagen, under stjärnorna, i en koja med blomtapeter", skriver hon och det blir tydligt att Anna inte har en aning om var hon befinner sig eller vem som tar hand om henne.

Samma växelverkan mellan lyriska bilder och sakligt berättande finns i hennes första roman som översatts till svenska, "Granitmannen", som baseras på hennes morfars tid i Sovjetunionen, före tiden i ”Brudar i svart”.

I Finland är Sirpa Kähkönen en välkänd författare. Hon nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris för ”Granitmannen”.

”Brudar i svart” är första delen i hennes serie om människorna i hemstaden Kuopio. I Finland har just hennes åttonde bok i samma serie getts ut.

I grunden är Sirpa Kähkönen historiker, men hon låter inte fakta ta över. Hon förklarar inte mer än nödvändigt. Vill man veta mer om tvångslägret Dragsvik kan man läsa hennes facklitterära bok "Livsöden i Finlands bortglömda fångläger". Men för att känna och förstå människornas kamp är romanerna nödvändiga.

”Brudar i svart” är första delen i en serie om åtta romaner.
Foto: Lind & Co
”Brudar i svart” är första delen i en serie om åtta romaner.

 

Roman

Sirpa Kähkönen

”Brudar i svart”

Översättning: Mattias Huss

(Lind & Co)

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.