Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Kultur

Litterär EU-kritik för Europas skull

I ”Huvudstaden” kritiserar Robert Menasse EU-byråkratin samtidigt som Europatanken framhålls, anser kritikern Jimmy Vulovic. Det är underhållande och gripande läsning om en idé som håller på att gå förlorad.
bokrecension • Publicerad 26 juni 2019
Detta är en recension i Blekinge Läns Tidning. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Huvudstaden

Roman

Författare: Robert Menasse

Förlag: Weyler

Översättning: Hillevi Jonsson

EU skakas i grunden, nästan dagligen. Både Brexit och det ökande avståndet mellan unionens östliga och västliga länder gör sig allt oftare påmint. Organisationens kris blir alltmer uppenbar och risken för sammanbrott ökar för varje ny högerpopulistisk framgång. I det allvarliga läget får den unge EU-tjänstemannen Martin Susman en idé som han hoppas ska gagna unionens gemenskap. Det är några av förutsättningarna i den högaktuella romanen ”Huvudstaden” av den österrikiske författaren Robert Menasse.

Martin Susmans idé går i stort ut på att man under ett jubileum för EU-kommissionen ska låta överlevare från Auschwitz symbolisera själva meningen med EU. Överlevarna ska få påminna om varför samarbetet startade: Aldrig mer nationalism, aldrig mer krig i Europa och aldrig mer Auschwitz. Vid första anblicken är det nog få som skulle invända mot den idén, men då man genom romanen får följa cynismen kring den, exempelvis att använda förintelseöverlevare som symboler, står det klart att organisationen är väldigt illa ute då den tänker mer på kommunikationen kring de förslag som läggs fram än på det faktiska innehållet i dem.

Annons

Det händer mycket i romanen, hela tiden. Ändå händer ingenting. Och det är väl själva definitionen av det många ser som EU:s största problem, byråkratin. Att litterärt kunna fånga byråkratisk tomgång på ett sätt som lockar till vidare läsning är minsann ingen lätt match. Men Robert Menasse klarar det. Han gör byråkratins långsamt malande kvarnar till spännande läsning. Dessutom lyckas författaren med den svåra balansgången att skarpt kritisera EU-byråkratin och den småaktiga maktkamp som pågår där samtidigt som han på ett minst lika kraftfullt vis framhåller Europatankens fredspatos.

Parallellt med det byråkratiska öde som Martin Susmans idé går till mötes får läsaren i den drygt 440-sidiga romanen följa en rad människors liv. Gemensamt för dem är att de har formats av Europa. Deras liv visar med en ofta skrämmande tydlighet att många av vår kontinents allra mörkaste sidor bara är ett minne gammalt. Läsaren får exempelvis följa Auschwitzöverlevaren David de Vriends gripande öde. Dessutom får vi en inblick i den grekcypriotiska EU-karriäristen Fenia Xenopoulous liv. Samtidigt utreder Brysselkommissarien Émile Brunfaut ett mordfall med tydligt politiska förtecken. Som sagt, det händer väldigt mycket.

”Huvudstaden” är den första romanen av Robert Menasse att ges ut på svenska. Jag hoppas redan på fler. Det är nämligen ett ganska stort stycke romankonst som finns mellan pärmarna. Inte minst imponerar hans förmåga att få ihop romanens myller av parallella och intressanta livsberättelser till en träffsäker och meningsfull helhet. Till det kan läggas att det är en befriande känsla att i ett litterärt klimat där en roman helst ska vara antingen en idéroman, eller en deckare, eller en politisk satir, eller något annat få läsa en berättelse som vågar vara lite av varje.

Jimmy VulovicSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons