Dikter i rörelse

Ocean Vuong har fått stor uppmärksamhet för sin debutdiktsamling i USA. Helt berättigat, tycker Thomas Kjellgren som läser starkt berörande och spänstiga dikter.

Litteratur • Publicerad 6 november 2017

Detta är en recension i Blekinge Läns Tidning. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Natthimmel med kulhål

Genre: Poesi

Författare: Ocean Vuong

Översättning: Andreas Lundberg

Förlag: Modernista

I USA har den unge vietnamesisk-amerikanske poeten Ocean Vuong fått pris och stor uppmärksamhet för sin debutsamling 2016. Helt berättigat, för han skriver en både starkt berörande och dynamisk dikt. Nu kommer ”Natthimmel med kulhål” i fin svensk tolkning av Andreas Lundberg.

Det här är en dikt i rörelse. En dikt där rytm och andning uppfordrande driver på och där orden springer fram ur en rastlös energi. Samtidigt har han också förmågan att låta känslorna och handlingarna inordnas i ett kraftfullt, nästan elektriskt, bildspråk.

Annons

I skikt efter skikt genomlyser han sin – och sin familjs – historia. Relationerna till en plågad fader och en allomfattande moder. Uppväxten i Vietnam och minnena och erfarenheterna från kriget. Därefter: flykten över oceanen och outsiderlivet som immigrant och homosexuell man i det nya hemlandet.

Människokroppen är en återkommande utgångspunkt i boken. Ordet ”kropp” kopplas till livets skörhet, till den nödvändiga passionen, kärleken och sexualiteten, men även till våldet och förstörelsen.

I Vuongs dikter finns det genomgående en stark och imponerande medvetenhet om formens betydelse för diktens tilltal och räckvidd. Att läsa honom är som att ”betrakta en fisk som rör sig”, som en amerikansk kritiker sagt.