Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Kultur

Demokratins akuta hot sammanfattas

Martin Moore ger en bred bild av hur informationsteknologin försvårar och kringgår demokratiska processer. Fedja Wierød Borčak har läst en fin introduktion till ett akut samhällsproblem.
bokrecension • Publicerad 29 november 2019
Detta är en recension i Blekinge Läns Tidning. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Martin Moore.
Martin Moore.

Hackad demokrati

Informationskrig och övervakning i den digitala tidsåldern

Sakprosa

Författare: Martin Moore

Översättning: Djordje Zarkovic

Förlag: Ordfront

Den numera allestädes närvarande informationsteknologin har under många år tagits emot med öppna armar av i princip alla. De amerikanska it-giganterna och särskilt sociala medier har uppfattats som en möjlighet att demokratisera det offentliga rummet och ge röst åt människor som annars ingen röst har. Särskilt i samband med 2011 års demonstrationer under den arabiska våren, vars mobilisering ofta tillskrivs Facebook och Twitter, blev detta en vanlig uppfattning.

Efter 2011 har emellertid misstänksamheten mot sociala medier och andra it-företag tilltagit. Det har dels att göra med en större förståelse för företagens affärslogik, som går ut på att i så hög grad som möjligt anrika och sälja användardata till annonsörer på bekostnad av privatlivet. Men misstänksamheten beror även på insikten om att it lika gärna kan användas i antidemokratiska syften som i demokratiska.

Annons

I ”Hackad demokrati” beskrivs dels hur it-lösningar används för att möjliggöra ett direkt statligt maktutövande, till exempelvis i länder som Indien och Singapore, som har infört omfattande övervakningsapparater. Dessa inte bara försvårar vardagen utan gör det också (i Singapores fall) nästan omöjligt att uttrycka oppositionella hållningar.

Moores grundtes är att informationsteknologiska projekt i allt högre grad kringgår demokratiska processer, i synnerhet det han kallar det förnuftiga offentliga samtalet, där deltagarna är lyhörda, redo att kompromissa och fattar rationella beslut på grundlag av fakta, inte godtyckliga emotionella impulser.

Ett intressant exempel är hur den amerikanska ”altright”-rörelsen – och särskilt mediet Breitbart – i samband med det amerikanska presidentvalet 2016 lyckades mobilisera nättroll på olika forum att destabilisera den politiska debatten genom att översvämma nätet med extrema meme, ensidiga eller falska historier och hot mot enskilda politiker. Moore påpekar att Facebook och Twitters medielogik gör det möjligt för politiker att mobilisera stora anhängarskaror utanför det traditionella medielandskapet, men att detta fungerar nästan uteslutande om budskapet är mer eller mindre extremt. Problemet är, som Moore påpekar, att valrörelser på nätet därför resulterar i ”intensiv dogmatik, polarisering och känslosvall”, vilket omöjliggör en konstruktiv, kompromissökande anda.

Det har skrivits en hel del om informationsteknologins negativa sidor och dess inverkan på demokratin. ”Hackad demokrati” kommer inte nödvändigtvis med så mycket nytt. Detta gör dock inte boken ointressant. Dess breda perspektiv är nyttigt i det att det samlar de allra viktigaste exemplen på hot mot demokratin som styrelseform och som kulturell företeelse på ett överskådligt, stringent och läsvänligt sätt. Även om Moore tar vissa saker för givet (man skulle kunna önska en utförligare diskussion om demokratibegreppet och varför riktad it-propaganda är mer problematisk än traditionell), så är detta en fullgod introduktion till ett av dagens allra mest angelägna ämnen.

Hackad demokrati.
Hackad demokrati.
Fedja Wierød Borčak
Annons
Annons
Annons
Annons