Kultur o Nöje

En musikupplevelse långt utöver den vanliga

Kultur o Nöje Artikeln publicerades
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:

Marilyn Mazur, Josefine Cronholm, Krister Jonsson

Medverkande: Marilyn Mazur (trummor, slagverk, piano, sång) Josefine Cronholm (sång), Krister Jonsson (gitarr)

Var & när: Konserthusteaters foajé, Karlskrona, 19/4.

Konserter kan vara väldigt olika. Ibland vet man precis vad som väntar, öronen och sinnet är så att säga redan inställda. Och det blir precis så som man förväntat sig, oftast väldigt bra men kanske inte att det stannar i minnet speciellt länge.

Sen händer det någon gång, alltför sällan, att man inte riktigt har klart för sig vad som kommer att presenteras från scenen även om man försökt lyssna in sig på artisten eller gruppen. Det blir ju inte lättare av att huvudpersonen har gjort 15 album i eget namn och medverkat på drygt 70 andra som tillsammans spänner över en ocean av musik. Om det sen visar sig att personen har minst sex olika konstellationer som hon är aktuell med gör ju inte saken lättare.

Kvällens huvudperson, trumslagaren – slagverkaren, pianisten, kompositören, Marilyn Mazur har en meritlista som får det mesta att blekna. Under senare hälften av 80-talet spelade hon med Wayne Shorter, Gil Evans och inte minst med ikonen Miles Davis. Som hon dock lämnade 1989 för att bilda sitt eget band.

Marilyn Mazur gav, tillsammans med sångerskan eller mer beskrivande röstkonstnären Josefine Cronholm och gitarrmagikern Krister Jonsson, de blekingebor som sökt sig till Karlskrona och Konserthusets foajé på onsdagskvällen en musikupplevelse långt utöver det vanliga och som kommer att finnas kvar länge länge.

Och här gällde det verkligen att ha öppna sinnen och öron. Allt från stillsamma meditativa klanger och rytmer över drömska och svävande ljudbilder till frenetiskt funkiga polyrytmiska utbrott fyllde kvällen och allt framfördes med den där naturliga lättheten som bara kommer av stor erfarenhet och gedigen skicklighet.

Här måste även kvällens ljudtekniker få en eloge för ett alldeles superbt jobb.

Även om Marilyn Mazur bakom sin omfångsrika slagverksutrustning eller vid flygeln är den självklara ledaren så tar hon aldrig över utan alla tre har en lika viktig del i tonerna, klangerna och rytmerna som sköljer över publiken.

Det svävar en afrikansk musikalisk och rytmisk ande över det mesta som når våra öron men även ibland en nordisk ödesmättad mystik.

I tankarna dök en mix av schweiziska el-harpisten Andreas Vollenweider och svenska afro-funkgruppen Simbi upp.

Om man tillåter sig att verkligen sjunka in i lyssnandet befinner man sig ganska snart i en helt annan meditativ värld. Tyvärr väcks man av, i och för sig mycket välförtjänta, applåder mellan musikäventyren.

Det här var ett exempel på musik som man skulle kunna visa sin respekt för genom att bara lyssna, njuta och stanna kvar i sin klangbubbla även under andningshålen mellan låtarna. Det optimala hade varit att även avstå slutapplåden för att under tystnad kunna ta med sig sinnesstämningen ut i den friska vårkvällen.

Vårsäsongen hos Jazz i Karlskrona kunde inte ha slutat på ett bättre sätt.