Kultur & Nöje

Tidigare opublicerade Martinsondikter publiceras

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Harry Martinson (1904–1978).
Foto:Harald Borgström
Harry Martinson (1904–1978).

Har du redan läst allt skrivet av Harry Martinson och önskar att det fanns ännu mer? Då har du tur - nu finns 36 hittills opublicerade dikter av Jämshögsförfattaren tillgängliga för allmänheten.

Harry Martinson fick sin första dikt ”Sanningssökaren” publicerad i tidningen Arbetaren 1927, och hans första diktsamling ”Spökskepp” släpptes två år senare. Genom åren har han skrivit en rad böcker, både diktsamlingar och romaner. 1974 tilldelades han nobelpriset i litteratur, vilket gjorde honom känd hos en större publik.

Än i dag är det många som inspireras av Harry Martinsons dikter, bland annat rymdeposet ”Aniara” har legat till grund för både böcker, musik och radioteater bara det senaste året.

Så att det finns ett intresse för att läsa mer av Harry Martinsons texter finns det ingen tvekan om. Nu släpps 36 hittills opublicerade dikter under titeln ”Glädjens art och sorgernas sortering”, tillsammans med delar ur Harry Martinsons arkiv fritt för läsning på Litteraturbanken.se.

    Satsningen är ett samarbete mellan Harry Martinson-sällskapet, Uppsala universitetsbibliotek och Litteraturbanken, och syftar till att påminna om det rika material som universitetsbibliotekets arkiv förfogar över.

    − Att läsa dessa dikter är att blicka rakt in i Harry Martinsons skapande värld, säger överbibliotekarien och litteraturprofessorn Lars Burman. Genom vårt samarbete får nu alla en möjlighet att ta del av nobelpristagarens rika arv och ta ett steg in i universitetsbibliotekets unika samlingar.

    I det material som digitaliserats finns bland annat några tidiga brev och diktmanusskript skickade till författarkollegan Olle Wedholm. Det finns också ett antal Mimaskärvor, det vill säga dikter ur det ursprungliga Aniaramanuset.

    Här kan du läsa de nya dikterna.

    Dikt

    Tidigare opublicerad dikt

    Vi forskar medan vi störtar.

    Lättast är själva fallet.

    Men vid de hårdare

    tingens branter

    faller tankens skuggor brådare,

    tätnar ju mer mot bottnen

    klyftan djupnar.

    Vem vet det sista svaret

    i frågans botten.

    Harry Martinson

    Visa mer...