Med Bräkneån som konsthall
5:e Åkonstbiennalen i Bräkneån
Medverkande: Annkristin Andersson, Noa Andersson, Alf Björk, Edwin Böck, Åke Bergqvist, Margaretha Borgehed, Hans Fredholm, Shyqri Gjurkaj, Jonathan Haner, Teresa Holmberg, Kåre Holgerson, Mikaela Hölbling, Ewa Schander, Björn Jäderås, Carina Karlsson, Mats Kläpp, Anita Larsson, Christer Lieberath, Agneta B. Lind, Karin Lindblom, Harry Loontjens, Ulla Niemi, Lore Nynnell, Tomas Olsson, Roger Svensson, Roger Simonsson, Set Söderholm, Lena Wyrner, Remus Wilson, Sabine Öllerer.
Plats: Längs Bräkneån; från Belganet till Tingsryd
Pågår: 1 juli - 9 september
KONST
På en brygga i den lummiga dalgången står en nästan lysande grön gestalt i givakt på en brygga, vid en röd stuga. Sölvesborgskonstnären Noa Anderssons Besökaren avspeglas i Bräkneåns stilla vattenyta vid Belganets gamla kvarn och såg. Vill, men vågar, han inte hoppa? Eller får han inte hoppa ner i det förändiska vattendraget? Gestaltens återhållsamma ställning väcker tankar. Fåglarna kvittrar, den gamla vackra träfabrikens fläkt surrar och naturen är nästan magisk. Åkonsten suddar ut gränsen mellan natur och kultur. Det är helheten som är så fascinerande.
Förra året blev den inställd. Men i sommar är det alltså dags för den 5:e Åkonstbiennalen i och vid Bräkneån. Den här gången har konstscenen utvidgats till Belganet, på den blekingska sidan. Totalt är det tio platser längs ån, från Åparken i Tingsryd i norr till den gamla kvarnen i söder, som ingår i projektet. Under sommaren knyts ihop projektet av 30 konstnärer, varav sju kommer från Blekinge.
Åkonsten på den blekingska sidan har blivit möjlig genom projektmedel från bland annat Region Blekinge. Tanken var från början att låta projektet löpa ända ner till kusten, men efter att ha fått avslag från en av de presumtiva bidragsgivarna stannade man i år i Belganet, som i sig erbjuder en pampig start på konstexpeditionen för den som vill börja resan längs småvägar söderifrån. Naturen är hänförande och gåtfull. De små grusvägarna tar dig med genom landskapet som om de avslöjade en hemlighet.
Efter en stund vid Noa Anderssons gröna gestalt upptäcker man att Harry Loontjens flytande skulptur ÅÅÅÅÅÅÅÅ rör sig till synes fritt i vattnet. Den följer strömmarna och roterar i vinden. En abstrakt kropp i järn som mognat av tid, väder och vind. Den ger associationer till ett säreget musikinstrument eller en rostig maskindel som ligger där ute och vilar på stol.
Vid fabriksbyggnaden på andra sidan ån, hänger Agneta B Linds textila objekt Glitter i vitt och blått och återspeglar i sin tur vattenytans krusningar.
Plötsligt upptäcker man att den gröne Besökaren blickar upp längs ån. Och där, en bit uppströms, tornar något rött upp sig bland kaveldun och sumpmark nedanför Bräknegårdens sluttning. Det är Karlshamnskonstnären Tomas Olssons Vattenfångaren, som tar upp landskapets virkesstaplar i en röd pelare som reser sig ute på gungflyet. Högst upp anar man en av hans karaktäristiska träskulpturer med en båt. På sluttningen bakom finns verket En droppe i havet av Carina Karlsson och Harry Loontjens Ånödig.
Så leds man vidare upp mot smålandsgrensen, från plats till plats, medan en berättelse suggeraras fram av konstverken.
Det glittrar till i vattenbrynet i Gummagölsmåla när en svag vind krusar spegelbilden av den branta skogsbeklädda sluttningen. Bilden av verken förändras med vattennivåer och väderlek. Alla konstverk är kanske inte lika imponerande var och en för sig. Det är mötet mellan plats och konst som är så betagande.
