Kultur & Nöje

Guldgubbarna från Vång under forskarlupp

Kultur & Nöje ,
Guldgubbarna från västra Vång hamnar lätt i fokus.
Foto:

”Vikten av Vång – en järnåldersplats tar form”, heter en ny skrift om fynden i Vång sedd ur arkeologernas synvinkel.

Vikten av Vång - en järn-åldersplats tar form

I redaktionen: Mikael Henriksson och Björn Nilsson

Grafisk form: Susanne Ström

Tr: Mixi Print, Olofström

Blekinge Museum 2016

Artikeln publicerades 9 januari 2017.

Häftet på 119 sidor är relativt lättläst, med många bilder. Det är skrivet i första hand för experter och fackfolk. Uppenbart är att mycket forskning återstår innan vi får veta hela sanningen om Vång.

Elva författare medverkar, alla specialister inom sitt område, de flesta arkeologer. En av artiklarna är på danska och en på engelska. Blekinge Museum ger ut boken.

Boken presenterar de olika teorier som framkommit sedan fyndet av den första maskbilden i brons påträffades i Vång 2004. Nya fynd har efterhand ändrat de första teorierna och det förefaller som om forskarna hittills bara skrapat på ytan.

Vång med sin många spår från järnåldern är något av en sensation. Inte bara guldgubbarna utan också keramiken.

Guldgubbarna och bronsmaskerna hamnar lätt i fokus och man glömmer att skatterna i Vång är effekten av något annat, skriver Björn Nilsson, en av huvudredaktörerna för boken. Kanske resultatet av livet i en grå-brun, ganska hård värld som luktar plikt, svett, jord och skog.

Vång tycks ha varit platsen för både hövdingamakt och kultplats, samtidigt som det varit boplats för vanliga människor.

Bokens författare tar upp de olika fynden i särskilda kapitel och sätter in dem i sitt sammanhang. Det handlar om keramiken, glasskärvorna, maskbilderna, men också om det troliga sambandet mellan Vång och Björketorpsstenen. Forskarna tror att guldgubbarna är samtida med Björketorpsstenen, det vill säga tillverkade runt 600 efter Kr.

Författarna gör jämförelse med Blekinges andra runstenar och med liknande fyndplatser från järnåldern i Skåne och Danmark.

Visst är det intressant för en lekman att läsa om de olika teorier som under åren har presenterats. Men det är i första hand en vetenskaplig diskussion som förs i boken. Mest spännande är kapitlet om glasskärvorna av Ulf Näsman från Linnéuniversitetet, eftersom man här får en bild av livet på Vång såsom det kan ha sett ut under järnåldern.

Det har gått över tio år sedan den första maskbilden hittades. Men Vång är långt ifrån färdigutforskat. I sista kapitel uppmanar Björn Nilsson arkeologerna att provundersöka kullen i Västra Vång igen, denna gång på djupet. Stenkonstruktioner och fyndens spridning måste testas arkeologiskt, skift för skikt. Det kommer att kosta pengar. Nästa år blir avgörande, anser han. Ett är dock samtliga inblandade eniga om - Vång är viktigt. Blekinge har fått en unik guldgubbe att vårda.