Kultur & Nöje

Färgprakt som lockar besökare

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
”Till och med att jag blev 35 så var jag odödlig. Jag kunde klara vad som helst. Det vet jag att jag inte kan längre, men jag tycker att det är fantastiskt att leva”, säger Susanne Demåne. I bakgrunden skymtar vad hon kallar för drömfolket, hunden med de synliga rötterna är en avbild av Susannes egen hund Tess.
Foto:Staffan Lindbom
”Till och med att jag blev 35 så var jag odödlig. Jag kunde klara vad som helst. Det vet jag att jag inte kan längre, men jag tycker att det är fantastiskt att leva”, säger Susanne Demåne. I bakgrunden skymtar vad hon kallar för drömfolket, hunden med de synliga rötterna är en avbild av Susannes egen hund Tess.

Det skyddande skogsfolket med hela rävar bakom ryggen gömmer sig i trädgården. En bit bort ligger en genomskinlig kropp och vilar med pilar omkring sig. Med hästskjuts tas publiken till Kim Demånes laduväggsmålning, och i Edestads kyrka förvandlas gudstjänstlokalen till en färgsprakande smyckesutställning.

Det är kanske inte så konstigt att den gamla skolan i Edestad är den plats som under Konstrundan lockar absolut flest besökare varje år. Här finns en makalös konstrikedom komplett med en aura av lugnet som kan få den mest stressade själ att stillsamt strosa runt i den numera välfyllda skulpturparken.

Det hade troligen inte hänt utan Susanne Demåne. Vad hon beskriver som en obotlig rastlöshet har gjort att hon ständigt hittat på nya saker på platsen, som håller den intressant år efter år.

– Något som jag är väldigt stolt över är det där lilla kaféet här utanför. Det var också ett blankt papper som jag tog tag i för att jag behövde ha något att göra och sätta fingrarna i, säger hon.

    Hon är mest känd för sina träskulpturer av kvinnor, och även om kvinnorna fortfarande är dominerande pratar hon i dag hellre om människor. Om skogsfolket i parken utanför skolan, eller drömfolket som tar plats i utställningshallen. De avskalade figurerna i alträ vittnar om ett liv bortanför det uppkopplade.

    – Jag tycker om dem. De har skalats av alla lager och är helt råa, så att man ser rötterna. Det är precis som vi pratade om förut, det där ovanpå är bara ett skal, det är insidan som räknas, säger Susanne Demåne, som även berättar att hon har många idéer om hur hon ska använda samma teknik framöver.

    I år ställer, förutom Susanne Demåne, fyra konstnärer ut i eller omkring den gamla skolan. Kim Demåne har sin huvudutställning i sin ateljé i Ronneby stationshus, men har även målat en laduvägg ute i Edestad dit besökare kan ta sig med hästskjuts. Eva Hall pryder trädgården utanför kaféet med sina fantasifulla fåglar och ögon. den Belgiska konstnären Chloe Coomans har byggt två kroppar i stickor på en av kullarna vid skolan. En kropp ligger hopfallen med pilar omkring sig, något som inte osökt för tankarna till död, men lika gärna hoppet att orka ta sig upp igen.

    – När du faller så har du bara fler anledningar att ta dig upp igen, därför kallar jag den här för ”Failure is beautiful". För det är vackert också, säger hon.

    Det är första gången som hon ställer ut sin konst i Sverige. Hemma i Belgien jobbar hon först och främst med offentlig konst, som gärna får vandra mellan motsatsfrågor som liv och död, eller vackert och fult.

    Även kyrkan i Edestad är en del av konstrundan i år. I smyckes- och kläddesignern Halewijn Bulckaens händer förvandlas gudstjänstlokalen till en praktfull utställning med kläder och smycken. Här är det också tänkt att på fredagskvällen bli performance med modevisning, trummor och orgelspel.