Kultur & Nöje

Andrew Hodges: Alan Turing – datageni, kodknäckare, gayikon

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Alan Turing som 16-åring.
Foto:

Det dröjde över trettio år innan den översattes till svenska, men nu är den äntligen här. Andrew Hodges biografi över en före detta världsdoldis: Alan Turing.

Alan Turing – datageni, kodknäckare, gayikon

Författare: Andrew Hodges

Översättning: Jim Jakobsson och Roland Poirier Martinsson

Förlag: Fri Tanke

En nygammal biografi, om än med nyskrivet förord, är det så mycket att yvas över? Jo. Det är nog ändå det. Av flera skäl. Hodges bok är inte bara välskriven, kompakt, omfattande och intressant. Berättelsen i sig, om hur matematikern Alan Turing faktiskt knäckte tyskarnas oknäckbara kodmaskin Enigma och därmed förkortade kriget och kunde rädda många miljoner människor, är såpass spännande att den är väl värd de timmar (eller dagar) det tar att sluka de nästan sjuhundra sidorna. 

Dessutom har boken fått förnyad aktualitet genom filmen The Imitation Game, med Benedict Cumberbatch i huvudrollen, som kom förra året. Filmen bygger, om än med poetisk och filmisk frihet, på boken som nu är översatt. Till detta kan läggas minst fyra andra perspektiv som kan fungera som en lins vid läsningen. 

För det första: boken är ett stycke teknikhistoria. Alan Turing räknas ibland som datorns upphovsman. Det är möjligen att överdriva en enskild mans betydelse, men retrospektivt är det ingen tvekan att han både matematiskt och maskinellt starkt bidrog till vad som senare utvecklades av andra. För det andra är hemlighetsmakeriet kring hans insatser under andra världskriget något som för tankarna till dagens cybervärld. Nyligen knäckte en så kallad ”tredje part” Apples kod till Iphone för FBI:s räkning. Hur säkra är vi? Går det att skydda sin personliga integritet i en värld där de goda och onda staterna är omöjliga att hålla isär och dessutom knappast bryr sig om vilka som är de goda eller och medborgarna? För det tredje går det att läsa biografin ur ett befrielseperspektiv. Berättelsen om hur Turing, som borde behandlats som en krigshjälte, blir dömd för osedligt beteende – han smusslade ju knappast med sin homosexualitet – och får välja mellan fängelse och kemisk kastrering för med sig en unken fläkt från en förfluten tid som ligger närmare oss än vad många av oss vill komma ihåg. 

För det fjärde kan man ju alltid läsa boken för dess faktainnehåll. Författaren Andrew Hodges är matematiker och vet vad hans skriver om. Tror jag. Själv är jag nämligen den förste att erkänna att de mer tekniska passagerna gick väldigt snabbt att läsa. Jag såg att de fanns där för att sedan gå vidare. 

Med andra ord: biografin över Alan Turing fungerar också selektivt. Personligen räcker de kittlande personliga, de historiska, retrospektiva och dagsaktuella perspektiven gott och väl. Själva kodknäckandet lämnar jag till tredje part, som det numera heter när man inte fixar något själv.