Kvinnojouren når ut till allt fler

KARLSKRONA Artikeln publicerades

Kampanjen #jagser avslutas på Internationella kvinnodagen på fredag.

– Det har varit en minst sagt lyckad kampanj, säger Ulrika Bodin, verksamhetsledare på Kvinnojouren.

Ulrika Bodin, Kvinnojouren i Karlskrona, menar att det finns mycket kvar att göra, trots den lyckade kampanjen #jagser.
Foto: Marcus Palmgren
Ulrika Bodin, Kvinnojouren i Karlskrona, menar att det finns mycket kvar att göra, trots den lyckade kampanjen #jagser.

Kvinnojouren, som funnits i Karlskrona sedan 1983, har numera fem anställda. Verksamheten bedrivs i två lokaler och nyligen öppnade jouren sitt fjärde skyddade boende. Men enligt Ulrika Bodin handlar det inte om att behovet ökat.

Hon menar att våld i nära relationer alltid har funnits.

– Vi har satsat mycket på att synas och höras och har jobbat på att få ner mörkertalet när det gäller kvinnor som utses för våld i nära relationer. Om folk vet att vi finns så blir det enklare att höra av sig, säger Ulrika Bodin.

Hon menar att #metoo-rörelsen inte bara blev en väckarklocka för allmänheten i stort.

– #metoo har naturligtvis varit viktigt för oss inom kvinnojoursrörelsen. Det var egentligen först då som den stora massan fick upp ögonen för hur många det är som är drabbade. Och att vem som helst kan drabbas. Det finns fortfarande fördomar om att våld i nära relationer bara drabbar vissa,  svaga eller människor med missbruksproblematik och så vidare, men mäns våld kan drabba alla, även män.

Nu har #jagser också blivit en rörelse som fått stor spridning.

– Vi ville nå ut med budskapet om att mäns våld är en samhällsfråga och få fler att se och agera på den tystnadskultur som råder. Alla har ett ansvar och det kan ofta handla om enkla saker, till exempel fråga hur en kollega mår om hon kommer till jobbet med blåmärken.

Kampen må avslutas denna fredag, men arbetet för att synliggöra mäns våld fortsätter.

– Vi jobbar ju hela tiden för att vi inte ska behövas finnas i framtiden. Det är vårt mål, men verkligheten är en annan. Det finns otroligt mycket kvar att göra.

Bland annat ska Kvinnojouren i Karlskrona fortsätta jobba för en ”porrfri barndom”.

– Skolorna måste ta ett större ansvar och markera genom att införa porrfilter. Attityderna måste förändras. Det har ringt ungdomar till oss frågat: ”Måste vi verkligen slå våra flickvänner när vi har sex”.

Huskurage, att göra civilkurage till norm, är en annan fråga som Kvinnojouren vurmar för.

– Det är en ideell förening som vill förebygga och förhindra våld i nära relationer.

Här är uppmaningen enkel - grannar ska visa varandra omtanke och omsorg och knacka på om de misstänker att någon far illa. Målet är att Huskurage ska bli en folkrörelse.

– I dag är 600 privata lägenheter i Karlskrona anslutna till föreningen. Vi hoppas att Karlskronahem också ska ansluta sig.

Enligt Ulrika Bodin så krävs också ett bättre samarbete mellan olika instanser i framtiden.

– Vi har till exempel inget barnahus i Blekinge. Det vill säga en plats där samlade resurser för polis, åklagare, socialtjänst kan träffa barn i en trygg miljö. För barnen får inte glömmas bort när det handlar om våld i nära relationer. Många gånger drabbas barnen extra hårt när de tvingas bryta upp och flytta från hemorten och tvingas leva med sekretessuppgifter.

#jagser-kampanjen avslutas med en final på Statts festvåning på fredagskvällen.

Fakta

Här kan du få hjälp

Läs mer hos Polisen om våld och övergrepp i nära relation, och hur du går tillväga för att göra en anmälan. Du kan även ringa polisen på 114 14, eller 112 vid akut nödläge.

Kvinnojouren Karlskrona når du på 0455-188 03 mellan klockan 8 och 17 på vardagar. Annars kan du kontakta Kvinnofridslinjen på 020–50 50 50. Det är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld. Samtalet kostar ingenting och syns inte på telefonräkningen.

Brottsofferjouren ger stöd till brottsoffer och kan slussa dig vidare till rätt kontakt. Nås på 0200-212019

Alla barn kan få hjälp via Bris, Barnens rätt i samhället - 116 111.

Källa: BRÅ

Visa mer...

Fakta

Olika typer av misshandel

Fysisk misshandel

Våld som gör fysisk skada, som sparkar och slag.

Psykisk misshandel

Bottnar ofta i ett kontrollbehov och pågår ofta under mycket lång tid. Det slutar ofta med att personen som drabbas blir isolerad och inte vågar hemmet. Självförtroendet är kört i botten.

Ekonomisk misshandel

När någon tar makt över din ekonomi. Du kan tvingas ge bort alla dina pengar, visa alla kvitton när du kommer hem. Du kan även tvingas att ta lån, få höga skulder och hamna hos Kronofogden – mot din egen vilja.

Källa: BRÅ

Visa mer...

Fakta

Våld i nära relationer

Drygt var femte person i Sveriges befolkning har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Man talar om olika typer av misshandel, exempelvis psykisk misshandel, fysisk misshandel och ekonomisk misshandel.

Den som utsatts av sin partner under lång tid är ofta oerhört nedbruten, och behöver professionell hjälp att ta sig ur. Alla kan drabbas – oavsett om man är man eller kvinna, oavsett om man lever i en heterosexuell eller homosexuell relation.

Under 2017 anmäldes omkring 12 000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret. Av de som blev utsatta för brott i en nära relation under 2012 uppgav 3,9 procent att de hade polisanmält händelsen eller någon av händelserna.

18 procent av de som blivit utsatta för misshandel uppger att gärningspersonen var närstående.

I den Nationella trygghetsundersökningen uppger totalt 18 procent av de som utsatts för misshandel under 2016 att gärningspersonen var närstående till offret. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 40 procent av händelserna, medan motsvarande andel för män är 3 procent.

Källor: Polisen och BRÅ

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.