Karlskrona är en frusen bit Stormaktssverige

Karlskrona ,
Svenska folkets nya historielärare professorn Dick Harrison föreläste på tisdagen på Marinmuseum. Ämnet var ett försvar av Karlskronas plats på Unescos världsarvslista.
Foto:
Gamla varvet i världsarvets historiska kärna. Kalmar hade förberett sig för att bli det som Karlskrona blev när Karl XI skulle manifestera den nya svenska kungamakten.

– Ni kan vara glada att Gustav III blev skjuten. Annars hade Karlskrona inte varit det världsarv som det är i dag.

Dick Harrison bjöd på en historielektion med personlig färg.

Artikeln publicerades 12 september 2017.

Antalet världsarv borde halveras, enligt historieprofessorn Dick Harrison.

Men Karlskrona är definitivt en unik miljö med historiska vittnesbörd som motiverar statusen som världsarv, menar han.

Och här finns en befolkning som vet att havet aldrig kan ockuperas permanent utan ständigt måste försvaras.

I ett rasande tempo tog Dick Harrison åhörarna på Marinmuseum genom svensk vikingatid och medeltidshistoria, och Blekinges tid som dansk utpost i österled med Kristianopel som en bastion mot ryssen.

– Hade danskarna varit lite följsammare och inte krigat så intensiv mot Sverige så hade Kristianopel vuxit till den östliga metropol som danskarna planerat och i dag varit slutstation för Öresundstågen, slår Dick Harrison fast.

Dick Harrison är väldigt duktig på att dra ut historiska linjer på just det här dramatiska sättet, in i framtiden med scenarier som kittlar fantasin. Flera gånger poängterar han just enskilda personer och händelser som avgörande för historiska skeenden.

När svensk stormaktstid inleddes med kung Karl XI och att den nya flottbasen Karlskrona anlades på bondlandet Trossö var även det lite av en slump. Och med 30 år av fred och kungligt järnstyre hann staden byggas färdigt enligt Karl XI:s plan vilket också är en förutsättning för den helgjutna världsarvsmiljön.

Med mordet på Gustav III dog svensk stormaktstid. Den Törnrosasömn som Karlskrona då gick in i var den första tillfälligheten som räddade världsarvsmiljön medan Napoleonkrigen pågick ute i Europa.

Andra gången som tillfälligheter räddade Karlskrona, enligt Dick Harrison, var att staden förskonades från den rivnings- och trafikpolitik som förstörde så många stadskärnor på 1960- och 70-talen.

Karlskrona är därmed bevarat som en frusen bild av den perfekta 16-1700-talsstaden, en maktdemonstration mot fienden med stora ambitioner som avspeglas i stora öppna platser och breda gator.

Vad säger professorn då om Karlskrona kommuns sätt att värna kulturarvsmiljön i en stad som växer med invånare och trafik?

Nja, kommunalpolitiken vill han inte yttra sig om men medger att trafik och bostäder kan komma att inkräkta för mycket i framtiden även om Karlskrona är klassat som ett levande kulturarv.

– Man får ha i minne att Karlskrona anlades som en flottbas utan tanke på att någon skulle bo där. Befolkningen är någonting som har tillkommit och som staden fått anpassas till. I städer med världsarvsmiljöer får man ibland lösa konflikten med befolkningsexpansion genom att anlägga nya centrum utanför den historiska miljön.

Fakta

Världsarv

FN-organet Unesco har en lista över omistliga världsarv, totalt cirka 1000 stycken.

Karlskrona uppfördes på listan 1998.

Motiveringen är att Karlskrona är den bäst bevarade örlogsstaden i Europa från de århundraden då flottstyrkan avgjorde ländernas överlevnad.

Visa mer...