Här är spåren av stadsbranden 1790

Karlskrona Artikeln publicerades

Brädorna är inte bara gammalt trä. På dem syns spår efter branden som ödelade större delen av Karlskrona 1790.

På torsdagen överlämnades de från Fredrikskyrkan till Blekinge museum.

Länge har brädorna varit dolda för omvärlden. Men under arbetet med att restaurera Fredrikskyrkan hittades de.

– Det klickade till med en gång, när jag såg dem. Det är något vi kan knyta till branden och för att beskriva det som hände, säger byggnadsantikvarien Ivar Wenster, som varit med dagligen under arbetet med Fredrikskyrkan.

Byggnadsarkivarie Ivar Wenster och museichef Marcus Sandekjer bär ut plankorna från byggarbetsplatsen vid Fredrikskyrkan.
Foto: Staffan Lindbom
Byggnadsarkivarie Ivar Wenster och museichef Marcus Sandekjer bär ut plankorna från byggarbetsplatsen vid Fredrikskyrkan.

I försommartid 1790 gick elden fram obarmhärtigt och våldsamt över en stor del av Trossö. Stora delar av bebyggelsen förstördes, både officiella byggnader och gårdar, och gjorde tusentals människor hemlösa. Sverige låg i krig med Ryssland och många av Karlskronas invånare var i väg med flottan.

Den stad som anlagts med början från 1680 förändrades i ett slag, och fick börja byggas upp igen på nytt.

– Det var en nationell katastrof. Hur stort det var kan vi ha svårt att förstå nu. Det gjordes insamlingar i alla landets kyrkor till Karlskrona, säger Ivar Wenster.

Brandspår i virket från det gamla skåpet från Fredrikskyrkan i Karlskrona.
Foto: Staffan Lindbom
Brandspår i virket från det gamla skåpet från Fredrikskyrkan i Karlskrona.

Varvsområdet och örlogshamnen klarade sig när branden spred sig norröver från gården vid Amiralitetsgatan/Arklimästaregatan. Trefaldighetskyrkan vid Stortorget brann ner tills bara murarna var kvar, men kunde återuppbyggas på nytt.

Fredrikskyrkan klarade sig bättre, men inte utan skador. Branden fick fäste i taket och takbjälkarna. Ljuskronorna som hängde i taket rasade ner. Den allra största föll så tungt att den gick igenom golvet.

– Kyrkoarkivet hade placerats under golvet för att vara skyddat mot brand. Men nu hände det som inte fick hända. Ljuskronan tog med sig elden till skåpet med kyrkoböckerna, berättar Christoffer Sandahl, chef för Samlingsenheten på Blekinge museum.

Kyrkoböcker gick förlorade för alltid, men delar av skåpet blev kvar. Träet återanvändes och brandspåren på baksidan förblev osedda ända in på 2000-talet.

– Nu har vi föremål som kan berätta en historia om det som hände, säger Christoffer Sandahl.

Byggnadsantikvarie Ivar Wenster var med och hittade de grovt hyvlade brädorna under renoveringen av Fredrikskyrkan.
Foto: Staffan Lindbom
Byggnadsantikvarie Ivar Wenster var med och hittade de grovt hyvlade brädorna under renoveringen av Fredrikskyrkan.

En av brädorna kommer att registreras som ett museiföremål och ska bevaras för eftervärlden. Men också övriga brädor tas om hand av Blekinge museum och kan användas för att berätta om Karlskronas historia.

Under gårdagen flyttades fynden från byggarbetsplatsen vid Fredrikskyrkan till Blekinge museums samlingar vid Rosenholm.

– Det går att se det som ”bara ett par brända plankor”, men det är ett titthål rakt ner till branden 1790, säger Marcus Sandekjer, chef för Blekinge museum.

De svarta områdena visar var branden gick fram och hur mycket som blev förstört av staden 1790.
De svarta områdena visar var branden gick fram och hur mycket som blev förstört av staden 1790.

Fakta

Stadsbranden 1790

Branden bröt ut på eftermiddagen 17 juni 1790. Eldsvådan ska ha startat på en gård som låg i korsningen Amiralitetsgatan och Arklimästaregatan och gick inte att stoppa. Branden spreds snabbt norr- och österut på Trossö.

På mindre än tolv timmar blev mellan 6000 och 7000 Karlskronabor utan bostad.

Flera av stadens pampiga byggnader förstördes. Fredrikskyrkan klarade sig med skadat tak vid Stortorget. Av Trefaldighetskyrkan blev bara murarna kvar, och kyrkan fick återuppbyggas igen efter de ursprungliga ritningarna.

Visa mer...