En osexig rättighet fyller 250

Karlskrona ,

Artikeln publicerades 4 januari 2016.

Vi har en frihetstänkande, österbottnisk präst och riksdagsman att tacka, i princip varje gång någon av oss diskuterar något annat än väder, vind, barn och barnbarn eller vad vi ska ha till middag.

Anders Chydenius kommer att nämnas åtskilliga gånger under 2016, få av oss lägger antagligen hans namn på minnet trots att han präglar vårt dagliga liv.

2016 är året då vi firar tryckfrihetens och offentlighetsprincipens 250-årsdag i Sverige och Anders Chydenius är den modiga personen bakom världens första och äldsta tryckfrihetslag.

Runt redaktionsbordet på BLT har vi pratat mycket om tryck- och yttrandefrihet redan under 2015. Så mycket hände som har satt dessa våra friheter i fokus: attacken mot tidningen Charlie Hebdo i Paris för snart ett år sedan, attacken i Köpenhamn i februari, skolskjutningen i Trollhättan och attentaten den 13 november, återigen i Paris, som också orsakade förhöjd beredskap för terrorhot i Sverige. Och då har jag inte ens nämnt terrorattacker och frihetliga inskränkningar i andra delar av världen.

När vi sitter där runt redaktionsbordet konstaterar vi oftast med en suck att det inte är så jädra sexigt att försöka beskriva vikten av tryckfrihet, yttrandefrihet, offentlighetsprincip, meddelarskydd, ett fritt meningsutbyte, allmänna handlingar, ansvarig utgivarskap, demokrati eller vad vi nu kan fiska upp för honnörsord från svensk lagstiftning.

Det är kort sagt dötrist och totalt ointressant för de allra flesta. Och när det väl blir intressant, livsviktigt och helt avgörande – ja, då är det så dags! Det inträffar vid det tillfälle när vi inte längre har dem.

Organisationen Tidningsutgivarna frågar varje år dagens riksdagsmän, Anders Chydenius sentida kollegor, om hur de ser på tryck- och yttrandefrihet. Resultatet brukar sällan vara så smickrande för våra folkvalda. Den 20 januari redovisas alla svaren av 2015 års undersökning.

Frågorna är svåra så till vida att ett till synes självklart svar i praktiken innebär att den tillfrågade samtidigt ställer sig positiv till en begränsning av tryck- och yttrandefriheten med rätt långtgående och oönskade effekter för vårt öppna samhälle.

Anders Chydenius lag från 1766 satte punkt för statsmaktens rätt att censurera vad som fick offentliggöras och öppnade för det vi anser självklart idag: ett fritt utbyte av åsikter.

Sexigt eller inte: om dagens folkvalda kan tänka sig att tulla på den rätten har vi en del att bekymra oss för. Det finns skäl att prata yttrande- och tryckfrihet även under 2016. Vi gör det under begreppet ”Fria att…” som vi gjort under 2015 i form av annonser, texter och bilder och med den bevingade pennan som symbol.