Kommunalrådet hoppas lösa skolans miljonunderskott

Karlshamn Artikeln publicerades
Kommunalrådet Per-Ola Mattsson (S), Karlshamn hoppas att fullmäktige kan hjälpa de båda skolnämnderna, nämnden för barn, ungdom och skola (bus) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, med att finansiera miljonunderskotten i respektive nämnd.
Foto: LENA EHRING
Kommunalrådet Per-Ola Mattsson (S), Karlshamn hoppas att fullmäktige kan hjälpa de båda skolnämnderna, nämnden för barn, ungdom och skola (bus) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, med att finansiera miljonunderskotten i respektive nämnd.

 

Nämnden för barn, ungdom och skola (bus) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden begär drygt 28 miljoner kronor i extra anslag av fullmäktige för i år.

Skolpolitikerna måste ändå skära ned mycket på verksamheterna. Färre lärare, mindre antal program på gymnasiet, större klasser och barngrupper kan bli konsekvensen.

Kommunalrådet Per-Ola Mattsson (S) hoppas kunna lösa finansieringen.

– Min bedömning är nog att fullmäktige säger att det är okej att de backar. Nämnderna får begära mer av fullmäktige, men mig veterligen har vi inga reserver utan det får finansieras mot balansräkningen, säger Per-Ola Mattsson.

Han konstaterar att det kan vara möjligt att använda den så kallade resultatutjämningsreserven, där det förs in pengar när det är ett överskott. Tidigare års vinster kan då komma till nytta när det är ett underskott

- Det finns inga pengar på kontot, utan det är en bokföringsteknisk post i balansräkningen, säger Per-Ola Mattsson.

Har du ändrat dig när det gäller att höja skatten?

– Vi har inte ändrat oss i detta läge.

De båda skolnämnderna brottas med stora miljonunderskott i ekonomin. För bus-nämndens del handlar det om 17 miljoner kronor och för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens del handlar det om 12 miljoner kronor för 2019. Då har de ändå minskat kostnaderna med cirka 10,3 miljoner kronor respektive cirka 4,2 miljoner kronor

Jan-Åke Berg (S), ordförande i nämnden för barn, ungdom och skola (bus), tv och Johnny Persson (S), ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, har båda tuffa ekonomiska besparingar framför sig. Men båda tro att det är möjligt att genomföra dem och ändå upprätthålla en god kvalitet.
Foto: Peter Nyberg
Jan-Åke Berg (S), ordförande i nämnden för barn, ungdom och skola (bus), tv och Johnny Persson (S), ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, har båda tuffa ekonomiska besparingar framför sig. Men båda tro att det är möjligt att genomföra dem och ändå upprätthålla en god kvalitet.

Bus-nämndens underskott beror till största delen på uteblivna statsbidrag kopplade till asylmottagningen, löneglidning i samband med personalomsättning och ökade elevkullar i skolan. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens anger de två förstnämnda orsakerna och även ökade kostnader för den interkommunala ersättningen.

Jan-Åke Berg, bus-nämndens ordförande, konstaterar att det är tufft att spara.
Foto: Peter Nyberg
Jan-Åke Berg, bus-nämndens ordförande, konstaterar att det är tufft att spara.

– Det är tufft, men man har ändå sett det som möjligt att genomföra. Vi ska ha en riktigt god kvalitet, säger Jan-Åke Berg (S), ordförande i nämnden för barn, ungdom och skola (bus).

För Gymnasie- och vuxenutbildningens del handlar det bland annat om att minska antalet anställda och programmet på Väggaskolan säger Johnny Persson (S), ordförande.
Foto: Peter Nyberg
För Gymnasie- och vuxenutbildningens del handlar det bland annat om att minska antalet anställda och programmet på Väggaskolan säger Johnny Persson (S), ordförande.

- Vi har gjort allt som står i vår makt, säger Johnny Person (S), ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Martin Åsman, tillförordnad förvaltningschef som gjorde sin sista arbetsdag i kommunen under torsdagen, konstaterar att obalanserna i de båda skolnämnderna har liknande orsaker. En tung post är de uteblivna statsbidragen för de elever som tidigare var asylsökande, men som nu har uppehållstillstånd i kommunen. Etableringsstödet täcker endast en bråkdel av kostnaderna.

– De tre senaste åren har kostnaden för integrationen i grundskolan fördubblats, från cirka 9 miljoner kronor till 18,8 miljoner kronor i år, säger Martin Åsman.

Bristen på lärare har också gjort att kostnaden för att nyanställa lärare har ökat kraftigt. Det handlar om 5 000 kronor per lärare och månad. Martin Åsman poängterar att det blivit populärare att läsa på gymnasiet i hemkommunen, vilket gör att ersättningen från andra kommuner har minskat. Då ökar kostnaderna och kommunen måste dra ned på verksamheten.

För Väggaskolans del handlar det om åtta till tio tjänster som måste bort, inklusive administration. Antalet program ska också bli färre. Det gäller samtidigt att vara så attraktiv så inte fler elever söker sig till friskolor eller till kommunala skolor i andra kommuner.

- Det är ett riskabelt projekt. Det bygger på att vi tittar på vilka program som genererar minst utgifter, säger Martin Åsman.

För bus-nämndens del är det fem tjänster mindre det rör sig om för i år. 2020 till 2021 ska ytterligare åtta tjänster bort. För musikskolans del tillsätts inte rektorstjänsten när Berndt Sjögren slutar den 15 september för de månader som återstår detta året. För förskolans del kan avdelningar och paviljonger komma att reduceras.

I bus-nämnden var det endast Sverigedemokraterna som hade en avvikande åsikt när det gäller integrationen. Övriga oppositionspartier är överens med koalitionen.

Fakta

Gymnasie- och vuxenutbildningens underskott

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kan få ett underskott på 12 miljoner kronor enligt den prognos som är gjord för 2019. Nämnden ansöker därför om tilläggsanslag för:

•Kostnader för integration: 4 miljoner kronor.

•Kostnader för interkommunal ersättning: 7 miljoner kronor.

•Kostnader för ökade lärarlöner: 370 000 kronor.

Nämnden behöver spara cirka 11,1 miljoner kronor för 2020 och cirka 15,6 miljoner kronor för respektive nästkommande två år.

Visa mer...

Fakta

Bus-nämndens underskott

Nämnden för barn, ungdom och skola (bus) kan få ett underskott på cirka 17 miljoner kronor i år enligt den prognos som är gjord för 2019. Nämnden ansöker därför om tilläggsanslag för:

Kostnader för integration: 9,6 miljoner kronor.

Kostnader för fristående skolor och förskolor: cirka 5,4 miljoner kronor.

Kostnader för ökade lärarlöner: cirka 1,9 miljoner kronor.

Nämnden behöver spara cirka 23,6 miljoner kronor för 2020 och 30,7 miljoner kronor för respektive nästkommande två år.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.