Feature

Världens största skådespel finns i Tanzania

TANZANIA
Det finns flera olika zebraarter i Afrika. För att skilja dem åt ska man titta på ränderna på bakbenen.
Foto:
Lejonen jagar oftast under natten eller morgonen. Mitt på dagen ligger de helst i skuggan och tar det lugnt.
Foto:
Miljontals gnuer vandrar varje år mellan Tanzania och Kenya. Migrationen har kallats världens största skådespel.
Foto:
Leoparden är det svåraste djuret att få syn på under dagen, men ibland har man tur.
Foto:
Världens snabbaste djur - geparden. Sätter den fart kan den komma upp i mer än 100 kilometer i timmen.
Foto:
Det är nästan klappavstånd till djuren när man åker genom Serengeti i safarijeep. Att ha elefanter promenerandes precis utanför bilen är väldigt spännande, men också lite nervöst.
Foto:
När flodhästen gapar är det ett tecken på att den är irriterad.
Foto:
Visst är den söt - babianungen. Men låt dig inte luras, tänderna är sylvassa och fingrarna flinka.
Foto:
Pelikanen använder sin näbbsäck för att förvara fisk. Här är den omgiven av gulnäbbade storkar.
Foto:
Precis som oss har giraffen sju halskotor.
Foto:
Hyenan är inte särskilt vacker på håll, men när man kommer nära är det en helt annan sak.
Foto:
Varje år föds det 400 000 gnukalvar i Serengeti.
Foto:
Foto:
Foto:
Impalan är en av de allra vanligaste antiloperna på den afrikanska savannen.
Foto:
Foto:
Flodhästen är ett av världens tyngsta djur och lever i flock, precis som lejonet.
Foto:
Foto:
Foto:

Visst skulle vi få se djur. Den saken var säker.

Men att det skulle vara sådana mängder, det fanns inte i min vildaste fantasi.

Serengeti i Tanzania har beskrivits som ett av världens sju nya underverk. Jag förstår varför.

Artikeln publicerades 26 april 2017.

Vår guide trycker gasen i botten. Han gör det mest hela tiden, Mr Tenga. Det har gått ett nytt larm på komradion. Vi har ingen aning om vad guiderna säger till varandra, men även om de pratar swahili förstår vi att det är något spännande på gång. Mr Tenga pratar så fort att jag undrar hur han hinner med att andas. Samtidigt rattar han safarijeepen vant på den rykande grusvägen. Vi viskar till varandra, kan det vara ett lejon, eller kanske en elefanthjord? Det är bättre än så.

Till en början ser vi bara svarta prickar. Precis överallt. Längs hela horisonten. Jag vet inte hur många gånger jag nyper mig i armen när vi kommer nära. Det är gnuer. Hur många som helst. Mr Tenga kör in till kanten och stänger av motorn. Men ens blir vi ett med naturen, ett med gnuerna.

Det är egentligen obeskrivbart att berätta vad vi är med om där och då. Vi är mitt ute i Afrikas vildmark, omringade av världens största gnuflock med nyfödda kalvar. Benen bär knappt de små som är så nyfödda att navelsträngen nästan hänger ned i marken.

Varje år vandrar gnuerna mellan Serengeti i Tanzania och Masai Mara i Kenya. De är på jakt efter nya matplatser och födelseplatser. I januari-mars föds 400 000 kalvar. När de är bara några minuter gamla kan de springa på sina vingliga ben. Det gäller att vara redo när faran kommer.

Hyenorna och Afrikas största kattdjur, lejonen, är gnuernas värsta fiende. Man skulle kunna tro att gnuerna gör lejonen en tjänst när de föder så många kalvar på samma gång. Men så är inte fallet. Rovdjuren blir mätta snabbt och orkar inte äta så mycket som de önskar. Kalvarna är helt enkelt för många, koncentrerade på en och samma plats.

En annan fiende är krokodilen. I jakt på nya matplatser korsar gnuerna flera floder där det kryllar av krokodiler. De kalasar på det flocklevande hovdjuret. Med i gnuvandringen finns också zebror. De låter gnuerna gå först när de ska korsa floderna. Zebrorna har nämligen lärt sig att de kan komma över med livet i behåll om de går sist, för då är krokodilerna redan mätta.

Här är gnuerna dock i säkerhet. I varje fall för stunden. På det öppna fältet syns bara zebror och gnuer. Det känns som en tennismatch. Jag tittar åt höger, vänster, höger, vänster. Vi ser samma sak hela tiden – gnuer så långt ögat kan nå. Samtidigt hörs ”gnnnnuuu gnnnnnuuu”. Det är så de låter och så de har fått sitt namn.

Vi försöker gissa oss till hur många gnuer det kan tänkas vara. Alla sätter vi en alldeles för låg siffra.

– Det är flera miljoner som vandrar här varje år, berättar Mr Tenga.

Med ens är det enkelt att förstå varför gnuvandringen kallas världens största skådespel.

Serengeti, Lejonens kungarike, är Tanzanias näst största nationalpark. Till ytan är den lika stor som Holland. Här går elefanter, giraffer, flodhästar, bufflar och alla andra djur fritt, det finns inget staket runt parken. Det bedrivs ingen jakt och vakterna som står utanför skyddar djuren mot tjuvjägare. Varje dag passerar tusentals turister denna oas. Det är turismen som är Tanzanias största inkomstkälla, tillsammans med guldet. Turisterna kommer hit för att uppleva det där som man har sett hemma på tv:n, närkontakt med vilda djur.

Det sprakar i komradion igen. Mr Tenga trycker gasen i botten på nytt. Pulsen stiger samtidigt som jag försöker skydda kameran mot dammet som yr när vi flyger fram med jeepen. Det låter som att han pratar om en leopard. När vi närmar oss målet förstår vi att det inte kan vara något annat. Alla safaribilar avslöjar det. Leoparden är det djur som är svårast att få syn på under dagen. Det gör den mest eftertraktad för turisterna.

Mr Tenga sicksackar fram mellan jeeparna. Turisterna trängs i takluckorna. Några har kikare tryckt mot ansiktet, men det behövs egentligen inte. Det vackra fläckiga djuret är bara några meter bort. Wow. Det är verkligen på riktigt. En livs levande leopard vandrar sakta mot oss. Vi är ett 50-tal safaribilar och ett kamerateam från en stor amerikansk tv-kanal som följer leoparden som stryker fram i gräset.

– Guys, titta där, viskar Mr Tenga och pekar ut över fältet.

Vi vänder blicken lite åt höger. Aha. Där är förklaringen till varför leoparden är här. Några meter bort står en rörbock, ungefär lika stor som våra dovhindar. Den står med rumpan mot oss. Blixtstilla. Min blick möter leoparden igen. Den kommer ännu närmare. Så stannar den, bjuder oss på direktkontakt med de guldfärgade ögonen. Den känner av vindriktningen, får in doften av bytet och bryter ögonkontakten. Leoparden lägger sig ned i gräset, tyst och försiktigt. Vi vågar andas igen. Följer fascinerat hur leoparden luktar efter bocken och sakta, sakta smyger bort mot den. Vi sitter så i två timmar och följer denna makalösa scen som spelas upp mitt framför våra ögon.

Leoparden fick inte mätta sin mage då, men med största sannolikhet gjorde den det senare under kvällen. Det är det jag tänker på när vi har landat på nattens sovplats.

Omgivna av paraplyformade akaciaträd har vi gått och lagt oss i ett tältläger precis utanför Serengeti. Samtliga tält är resta på en plattform en bit över marken. Det ger en fantastisk utsikt över savannen, och samtidigt en trygghet. Utanför tältväggarna hör vi det vilda djurlivet. Vi somnar till ljudet av skrattande hyenor och vaknar till trumpetande elefanter och ett rikt fågelkvitter. Det är som att ligga i en stor fågelbur.

Solen stiger snabbt på den klarblåa himlen och vi ger oss åter ut i bushen. Det dröjer inte länge innan vi möter inte bara en – utan tre elefantflockar. Det är svårt att veta var jag ska titta. På den ståtlige hanen som ser enorm ut fast att den är längst bort, på den lille ungen som diar eller det tiotalet honor som går mot oss? Min blick fastnar dock på en stor hona som haltar illa när hon passerar oss två meter framför bilen. Hon har en snara som sitter fast runt benet. Det är svullet och ser inte bra ut, men Mr Tenga lovar att rapportera det till djurskötarna.

Radioapparaten sprakar igen. Det är dags att lämna takluckan och sätta sig till rätta. Mr Tenga trycker gasen i botten. Var är vi nu på väg? När dammet har lagt sig får vi syn på en jeep som står intill kanten, aj då, punka. Mitt i ännu en elefantflock. Mr Tenga går ut för att hjälpa till. Vi blir ombedda att hålla oss i bilen. Det är minst sagt spännande att vara så här nära de stora djuren, som kan väga upp till tio ton. Samtidigt är det lite nervöst. Men än så länge flaxar elefanterna inte på öronen. Och trumpetar gör de inte heller. Gör de det är det läge att backa.

Det blir aldrig någon farlig situation, punkteringen lagas och vi rullar vidare på grusvägen. Vi spanar efter nya vilda möten. Inte heller den här gången måste vi vänta länge på nästa wow-upplevelse. Det har blivit eftermiddag, solen står högt på himlen och det är riktigt varmt. Minst 35 grader. Djuren söker sig till svala platser. Zebrorna rullar sig på marken, hyenorna lägger sig i vattenpölar och lejonen hittar skuggan under akaciaträd. Det är där vi stannar, men utsikt över en stor lejonflock. 20 lejon ligger och päser i skuggan. En har lagt sig på rygg och sträcker tassarna upp mot skyn. Mitt i flocken syns en unge som tuggar på en gren. Helt oberörd av oss turister som bara gapar av fascination. Mr Tenga vrider av nyckeln och vänder sig bak mot oss.

– Hakuna matata, säger han och ler stort med sitt vita välkomnande leende.

Fakta

Visste du...

... att man kan se om en elefant är höger eller vänsterhänt? Det är bara att kolla på betarna, vilken är kortast, det vill säga mest använd?

Visa mer...

TIPS PÅ VÄGEN

Frågor och svar

Hur lång tid tar resan?

Räkna med 20 timmar från dörr till dörr.

Vad måste jag ha med mig?

Myggmedel, kikare, kamera, extra minneskort och en portabel strömbank så att du kan ladda kameran och mobilen.

Vad ska jag ha på mig?

Ljusa shorts och linnen för att undvika att bli biten av tsetseflugor, som dras till mörka kläder. Blir du biten flera gånger kan du drabbas av sömnsjukan.

Hur mycket ska jag dricksa?

En dollar (cirka tio kronor) per dag till städerskan och en dollar till väskbärarna är en bra tumregel. Det är mycket pengar för många tanzanier som bara tjänar några hundralappar i månaden.

Hur stor är tidsskillnaden?

Tanzania är en timme före svensk sommartid.

Behöver jag visum?

Ja, det söker du när du landar på flygplatsen i Tanzania. Samtidigt som du lämnar in det ska du betala 50 dollar i kontanter.

Behöver jag vaccinera mig?

Ja, ta kontakt med infektionskliniken, råden kan ändras. Jag vaccinerade mig mot gula febern, hepatit A och B och åt malariatabletter.

Visa mer...

Fakta

Liten ordlista

Jambo – Hej

Asante – Tack

Karibu – Varsågod

Simba – Lejon

Hakuna Matata – Inga bekymmer

Visa mer...

Fakta

Republiken Tanzania

Hör till Östafrika och gränsar till bland annat Kenya, Uganda, Rwanda och Zambia.

Huvudstad är Dodoma, men många myndigheter har sitt säte i Dar es-Salaam.

Antalet invånare är 52 miljoner. De pratar engelska och swahili.

Högsta punkten är Kilimanjaro och största sjö är Victoriasjön.

Det finns 300 däggdjursarter och 1 000 fågelarter.

Visa mer...