Kerstin Porshed: Kerstin Porshed: Domen var skoningslös

Men jag tog mig an den med friskt mod. Vi har ju bergvärme i vårt hus och kompletterar med förnybara energikällor som det så vackert heter. Och jag har verkligen skärpt mig vad gäller att slänga mat som jag tror har blivit för gammal bara för att bäst-före-datumet har gått ut.

Dessutom har vi tänkt till vad gäller vårt slentrianätande av kött.

Minst tre dagar i veckan äter vi vegetariskt. Och det har faktiskt inneburit ett rejält lyft för maten hemma hos oss, som många gånger räddats av en rejäl klick smör och grädde. Dessutom visar sig ett sådant klimatavtryck även i plånboken, så att vi de dagar vi äter kött kan välja något bra som gynnar de svenska bönderna.

Men så var det det där med resandet. Vi har ju en bensinbil. Och bara den plussar på minuspoängen, speciellt som vi aldrig åker tåg.

Då kvittar det nästan hur mycket man än cyklar till jobbet och sopsorterar.

Jag som är född i tågluffargenerationen åkte jämt tåg förut, över hela Europa såväl som mellan Uppsala och Karlskrona. Men numera litar jag inte en sekund på att de svenska tågen ska ta mig dit de ska.

Och speciellt inte i tid.

Sorry SJ, men den där mardrömsresan med mamma och rullatorn till Malmö sitter i. Och alla gånger när döttrarna rest hem från västkusten har inte gjort saken bättre. Under de senaste fem åren har vi hört precis alla ursäkter, från spårfel till olika sorters väder, och våra flickor har väntat i timmavis på ödsliga perronger utan att få besked.

Maken och jag tar inte ens tåget till Kastrup, som vi besöker minst en gång om året sedan flickorna flyttade hemifrån. Vi älskar nämligen att resa och tänker att vår tid som globetrotters är nu, innan vi blir för gamla och orkeslösa.

Domen mot en sådan livsstil var skoningslös.

På lappen som jag tryckte ut i går kväll står det svart på vitt. Jag och mitt hushåll lever som om det fanns 4, 4 jordklot med ett utsläpp av växthusgaser på över tolv ton om året. Och det var bilen och resandet som drog ner i mig i skammens mörka hål.

Det var därför vi en stund senare fortsatte att räkna på höstens utflykt. Denna gång med utgångspunkt från klimatsmartsemester.se, där man kan räkna ut sitt klimatavtryck på resor och boende samt få tips om resmål.

Om man tittar på de alternativen vi funderade på; att vi flyger till Hongkong och kanske något annat kul ställe eller att ta en roadtrip från Barcelona, runda Gibraltar och fortsätta till Portugal, så var skillnaden faktiskt fascinerande stor.

För bil till Kastrup och flyg till Hongkong betingar min resa ungefär sju gånger så stor klimatpåverkan (runt 2 800 kilo) som om vi tar tåget till Spanien och kör ett par hundra mil längs Europas sydkust. Det är nästan så att tanken svindlar.

Jag säger inte att det blir så. Men det kan bli så att vi låter Asien vänta ett år och ger tåget en chans.

Inte för flygskammens skull. Men det finns ju en chans att vi får lika roligt som den där gången när jag och kompisen bockade av halva Europa på en endaste resa.