Stefan Ingves: ”Jag trivs med att få saker och ting gjorda”

Jubilaren Artikeln publicerades

 

Så firar han födelsedagen: “Jag har förträngt min födelsedag fullständigt, det blir en späckad dag på jobbet. Jag känner ingen panik inför den dagen. Två dagar efter födelsedagen firar riksbanken 350-årsjubileum. Det är rimligt att ägna mer planering åt det.”
Foto: Jessica Gow/TT
Så firar han födelsedagen: “Jag har förträngt min födelsedag fullständigt, det blir en späckad dag på jobbet. Jag känner ingen panik inför den dagen. Två dagar efter födelsedagen firar riksbanken 350-årsjubileum. Det är rimligt att ägna mer planering åt det.”

Stefan Ingves har ägnat de senaste tre decennierna åt krishantering och lösning av finansiella problem. Själv bearbetar han sina bekymmer cyklandes och verkar inte ha fått nog av penningpolitiska problem. Trots 65-årsdagen fortsätter han som riksbankschef i närmare fem år till.

Som riksbankschef är Stefan Ingves “bankdirektörernas bankdirektör” och högst ansvarig för Sveriges penningpolitik, därmed indirekt för bolåneräntorna. Ett tungt ansvar som han med tiden lärt sig axla, framhåller han i sitt rymliga tjänsterum som vetter ut mot Brunkebergstorg i centrala Stockholm.

– I början av karriären blev jag förvånad när jag kunde prata med en minister som lyssnade på mig, och jag fick panik när ministern sa “det gör vi!”. Men under årens lopp har jag lärt mig att beslut måste fattas. Om man känner olust eller obehag över det ska man inte ha den här typen av jobb, säger han.

Pengar kan knappast vara din drivkraft, du har bott i samma radhus i Upplands Väsby i över 30 år och verkar inte vara någon klädsnobb (han skrattar). Vad är dina drivkrafter?

– Jag har stort intresse för samhällsekonomi och tycker att det är roligt att jobba med andra människor. Jag trivs med att få saker och ting gjorda – ensam är det svårt att få något uträttat.

En viktig del av jobbet går ut på att mota undan katastrofer som skulle kunna lamslå landets ekonomiska tillväxt. Detta har han vid flera tillfällen gjort, inte minst som chef för “Bankakuten” eller officiellt Bankstödsnämnden. När bankkrisen hotade landets finansiella system i början av 1990-talet sanerade han med bestämd hand bland dåliga krediter och fick sektorn på fötter igen – utan några nämnvärda kostnader för staten.

Att ta hand om en krissituation handlar i grunden om att välja, menar han:

– Valet står mellan att stiga av eller göra sitt bästa utan att på förhand veta hur resultatet ska bli. Jag bestämde mig för att tjäna staten. Alla i mina föräldrars generation i Finland var med om svåra tider där det gällde att göra det bästa för landet. Det har jag med mig. Alla som varit med om svåra tider präglas av det, vi glömmer det aldrig. Jag önskar att ingen ska behöva gå igenom en sådan kris igen, för att många människor far illa i en sådan situation.

Kriserna har gjort honom avgjort mer försiktig. Ett exempel på det som oroar honom i dagens Sverige är hushållens stigande skuldsättning.

Även om han sällan talar öppet om sina bekymmer för landet hemma vid middagsbordet kan tankarna ändå fladdra i huvudet. Men riksbankschefen har sina knep för att lätta på trycket.

– Jag grubblar en del, men jag gillar inte att grubbla i det oändliga. När jag cyklar fyra–fem mil kan jag inte tänka på något annat. Det är ett utmärkt sätt att få frustrationen ur systemet, sedan blir det mycket lättare att betrakta mänskligheten med positiva ögon. När jag arbetar och reser mycket är avkopplingen att göra något helt annat. Jag gör vardagliga saker som att tvätta bilen och städa med countrymusik i bakgrunden.

Han växte upp i Närpes i Svenska Österbotten i Finland, med en tvillingbror och en yngre syster. Mamma var hushållslärarinna och pappa chef på ett lokalt bankkontor. Fyllda 17 lämnade han likt många av sina klasskamrater Finland med allehanda ekonomiska bekymmer och sökte sin lycka på andra sidan Atlanten som utbytesstudent i USA. Sedan “råkade” det bli Sverige.

– Det kändes som en mänsklig rättighet att ta sig fram i världen.

Djupt intresserad av samhällsekonomi ville han studera på Journalisthögskolan i Stockholm, men fick nobben.

– Jag ägnade inte mycket tankemöda åt det, utan sökte mig i stället till en annan svår utbildning med samhällsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Jag kom in bums.

Nu har han ägnat över 30 år åt krishantering och lösning av finansiella problem. Han har varit riksbankschef i tolv år och har i år påbörjat en ny femårsperiod. Med andra ord har han förbundit sig att arbeta på denna krävande post nästan ända tills han är 70 år.

– Jag tycker helt enkelt att det är roligt att jobba. Jag hade en morbror, Per, som brukade hälsa på oss i sommarstugan i Kristinestad. Det var slående att han upptäckte en stor sten på vägen just när han skulle sätta sig i solstolen. Så han gick efter järnspettet i stället. Jag är nog likadan, jag ångrar inte det på något sätt.

Ändå omfattar Stefan Ingves liv också annat än penningpolitik och biltvätt. En del tid tillbringas med barnbarnen. Vad gör de tillsammans?

– Jag växte upp i en tillåtande miljö så jag försöker att ta det med mig och vara så tillåtande mot dem som möjligt.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
"Jag tycker helt enkelt att det är roligt att jobba", säger Stefan Ingves som egentligen har nått pensionsåldern men fortsätter arbetet som riksbankschef i fem år till.

Fakta

Stefan Ingves

Namn: Stefan Ingves.

Fyller: 65 år den 23 maj 2018.

Gör: Chef för Sveriges Riksbank, ordförande i Baselkommittén för banktillsyn.

Familj: Gift med Deborah sedan 1977. Tre barn och två barnbarn.

Bor: Radhus i Upplands Väsby.

Så firar han födelsedagen: “Jag har förträngt min födelsedag fullständigt, det blir en späckad dag på jobbet. Jag känner ingen panik inför den dagen. Två dagar efter födelsedagen firar riksbanken 350-årsjubileum. Det är rimligt att ägna mer planering åt det.”

Om att fylla 65: “Det känns ingenting och det händer ingenting. I huvudet känns det likadant som alltid även om kroppen är lite skröpligare. Det får jag leva med.”

Social: “Många skulle säga att jag är mer tillbakadragen än social, men med åren har jag lärt mig att umgås i sociala sammanhang.”

Skrota Finansinspektionen?: “Absolut inte. Frågan är snarare hur Finansinspektionen ska se ut, den ska finnas.”

Kärlek: “Kärlek är att bry sig om andra människor.”

Visa mer...