Barbro von Platen 1940–2019

Familj ,

Arkitekten och teknologie licentiaten Barbro von Platen, Karlskrona, har avlidit i en ålder av 78 år. Närmast sörjande är maken Fredrik, barnen Carl och Joanna samt fem barnbarn.

Vissa möten känns särskilt betydelsefulla, som om de vore förutbestämda. Så var mina möten med Barbro. Vi har följts åt genom livet, ibland nära, ibland på avstånd, ända sedan 1960 då vi började studera arkitektur på KTH till vårt sista möte dagen innan hon dog.

Samma år började även Fredrik, som blev hennes make, studera arkitektur. Deras prisade examensarbete ledde till en forskartjänst på KTH för Barbro. Så småningom fann hon ämnet för sin avhandling, ett verktyg för att bedöma grönområdens betydelse för människors liv i staden.

Barbros övertygelse var att ”människor tänker bättre i grupp”, en tes som hon drev hela livet. I den arkitektfirma som hon och Fredrik startade utvecklade hon denna tes.

Familjen flyttade till Kalmar 1976. Barbro fick arbete på länsstyrelsen där hon vidareutvecklade sina teorier kring grupparbete. När Boverket 1989 flyttade till

Karlskrona kom Barbro och jag åter nära. Vi lockades bägge av det nya verket. Barbros tro på vikten av att sammanföra olika kompetenser kom väl till pass när hon medverkade till att ta fram en manual för det nya planeringsverktyget miljökonsekvensbeskrivning.

Barbro återvände till Kalmar som biträdande länsarkitekt. Hon tillämpade där sina MKB-kunskaper i ett team som planerade E22an förbi Kalmar via vattentäkter, havsörnsnästen och vikingagravar. De sista fem arbetsåren var Barbro länsarkitekt och länsbostadsdirektör i Blekinge.

Barbro var kreativ i tanke och känsla, hon var en konstnär. Akvarellen blev hennes uttrycksform. Hon var en tid styrelseledamot i Nordiska akvarellsällskapet och deltog i flera jurybedömda utställningar i Sverige och Norden. Till glädje för oss Karlskronabor startade Fredrik och Barbro galleriet Färglådan där de höll utställningar och där Barbro hade sin ateljé.

Med kärleksfullt stöd av Fredrik kämpade Barbro tappert mot olika sjukdomar, aldrig hörde jag henne klaga. Många kommer att sakna Barbro, var och en med sina minnen.

Jag saknar redan Barbro. Hon vågade vara den hon var, hon förställde sig inte. Jag är tacksam över att ha fått möta hennes kloka och fantasifulla inre i de samtal vi hade som alltid ledde tanken vidare.

För två månader sedan fick Barbro och Fredrik sitt första barnbarnsbarn, Elli Barbro, som Barbro höll i famnen strax före sin död.

Släkten komma och släkten gå… Det är något vackert i det!

Viveca Berntsson

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.