Bra folkhälsa är något vi alla tjänar på

Peter Christensen (L) ,
Foto:

Vi har ju bara ett jordeliv att ta hand om, och den tiden ska vi ta tillvara.

Artikeln publicerades 6 juli 2016.

Med en i länet gemensam folkhälsopolicy som antagits av landsting, kommunerna, länsstyrelse och region är avsikten att alla parter ska göra sitt till för en bättre folkhälsa. Det största ansvaret ligger naturligtvis på den enskilde, där samhällets offentliga aktörer kan bjuda till genom att skapa rätt förutsättningar.

Rubrikpunkterna i folkhälsopolicyn är Goda livsmiljöer, Psykisk hälsa, Drogor (ANDTS) samt Hälsobefrämjande miljöer och levnadsvanor, därtill kommer ett antal underpunkter. Varje punkt i sig är intressant att lyfta upp och föra en fördjupad debatt kring, men här vill jag sätta fokus på hälsobefrämjande miljöer och levnadsvanor.

I närtid har skogsområdet kring Bastasjön varit i hetluften med ett förslag om ett utvidgat bostadsbeståndet.

Lösningen är i sig smart, bostadsöar utspritt i ett stort skogsområde som sammanbinds i en cirkel med en väg. Det befrämjar en smart kollektivtrafik, vilket är bra. Det jag ifrågasätter är: Hur ser tillgången till tätortsnära skogsområden ut? Så som tätorten Karlskrona är belägen är de tätortsnära skogsområdena klart begränsade.

Folkhälsopolicyn lyfter särskilt: “... att i samhällsplaneringen beakta grön- och naturområdens betydelse för friluftsliv, rörelse och rekreation. “

Bastasjöplanerna stämmer inte fullt ut överens med folkhälsopolicyns ambitioner.

Om det blir verklighet av att bebygga Bastasjöområdet enligt planerna kommer skogsområdets funktion som varande stärkande ur ett folkhälsoperspektiv att begränsas.

Det är min förhoppning att man vid planering av kommande bostadsområden särskilt beaktar att inte försämra tillgängligheten till eller minska de tätortsnära skogsområden i Karlskrona kommun.