Vindkraftsvetot bör upphävas

Vetot rimmar illa med rättssäkerhet och demokrati och bör upphävas - kommunernas inflytande är redan säkrat genom översiktsplanering och en mycket stark ställning i tillståndsprövningen.

Kommunerna har en beslutsrätt som bara gäller vindkraft; kommunal tillstyrkan i 16 kap. 4 § miljöbalken, ”det kommunala vetot”. Regeln kom till för att förenkla processen och förkorta handläggningstiden men effekten blev motsatt. Besluten behöver inte motiveras och kan inte överklagas. Vetot är rättsosäkert, ineffektivt och innebär oförutsägbarhet för alla inblandade parter – grannarna, markägaren och vindkraftsprojektören.

Problemen kring vetot är väl kända och tidigare i år föreslog Naturvårdsverket och Energimyndigheten att regeln upphävs. Myndigheterna konstaterar att miljöprövningen är fullgod även utan veto.När det gäller lokalisering av vindkraft har kommunen mycket stort inflytande – även utan vetot. Kommunen har en självklar roll som samtalspartner före den lagstadgade samrådsprocessen, där man är sakägare. Till det kommer kommunens starka ställning som remissinstans i tillståndsprövningen och att kommunen kan styra lokalisering av vindkraft genom sin översiktsplanering – i en planprocess utan det demokratiska underskott som kännetecknar användningen av vetot.

Det finns brett folkligt och politiskt stöd för att bromsa klimatförändringen och ställa om till förnybart. Våra folkvalda har i god demokratisk ordning röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk och en energiöverenskommelse. Sverige ska ha ett förnybart elsystem år 2040 och 18 TWh ny förnybar elproduktion ska etableras fram till år 2030.

Om produktionskostnaden får styra blir det mycket vindkraft, förmodligen cirka 1 500 nya vindkraftverk till år 2030. Prövning av ny vindkraft måste bli noggrann och rättvis – inte godtycklig och rättsosäker.

Charlotte Unger Larson

Vd Svensk Vindenergi