Debatt

Vi måste våga ifrågasätta mera

Debatt ,
Artikeln publicerades 10 november 2017.

Är det verkligen sant det du delar i sociala medier? Vi behöver alla lära oss att bli mer källkritiska.

Traditionella medier, ibland lite föraktfullt kallade ”gammelmedier” har alltid haft hög trovärdighet. Vi läsare har litat på vår tidning. Med internet och sociala medier förändrades allt. Vi kan inte alls lita på att uppgifter som sprids där är sanna.

Vilka uppfattningar du än har kan du få bekräftelse för dem på nätet, av andra som har samma uppfattning som du. Och smart teknik ser till att du får tips om texter och filmer som liknar material du tidigare visat intresse för, vilket gör att du göds ännu mer i din övertygelse.

Om du samtidigt inte tar del av det vanliga dagliga nyhetsflödet, eller på annat sätt håller dig informerad om samhällsutvecklingen, riskerar du snart att hamna i en egen bubbla där du aldrig ges möjlighet att utmana dina egna åsikter. Vad innebär det i förlängningen för din uppfattning av fakta som kanske ifrågasätter den bild du själv skapat?

När branschorganisationen Tidningsutgivarna lät Ipsos undersöka saken svarade åtta av tio svenskar att de tror att falska nyheter påverkar uppfattningen om grundläggande fakta i aktuella frågor. Därför är det djupt oroande att det i sociala medier sprids massor av uppgifter som inte stämmer, som i vissa fall är medvetet felaktiga i syfte att öka polariseringen i samhället.

Ett  sådant exempel är de falska uppgifterna om en påstådd våldtäkt i Sölvesborg, där den påhittade gärningsmannen sades vara av utländsk härkomst. Den påhittade storyn ska enligt uppgift ha cirkulerat bland invånarna ett tag och spreds genom en mycket skickligt manipulerad bild av BLT:s hemsida. Folk skulle luras att tro att vi på BLT rapporterat om en verklig händelse. Vilket förstås var meningen. Vår trovärdighet utnyttjades för att ge de falska uppgifterna legitimitet.

Tack och lov var det en läsare som reagerade när han såg inlägget på nätet, och gick in på blt.se där han inte kunde hitta något om en inträffad våldtäkt. Han larmade då redaktionen i stället för att dela den vidare – och vi kunde dementera alltihop. Men att avgöra vad som är sant eller falskt kan vara svårt. I TU:s och Ipsos undersökning uppgav var tredje tillfrågad att de är osäkra på sin egen förmåga att bedöma det. Bland dem över 60 år var närmare hälften osäkra.

Till saken hör också att vi är mindre källkritiska till inlägg som delas av personer vi litar på. Om bästa kompisen eller den kloke kollegan sprider en uppgift är vi mer benägna att tro att den är riktig och mer benägna att sprida den vidare. Här bör vi alltså träna på att även ifrågasätta vad vänner och närstående delar i sociala medier. Kan uppgifterna verkligen stämma, eller kan det finnas dolda syften till att de sprids just nu? Försök att gå tillbaka till ursprungskällan. Vem är avsändaren? Och är avsändaren trovärdig? Annars kanske vi omedvetet bidrar till att propaganda och falsarier sprids okontrollerat. Något som på sikt kan undergräva hela vår demokratiska modell.

Trevlig helg!