Tänk om döden hinner före tåget?
Att ta tåget i Sverige idag är ett vågstycke. Man vet inte om man kommer fram i tid eller över huvud taget. Det är många som har den bittra erfarenheten, att man inte kan lite på tågen sedan vi fick en massa operatörer och företag, cirka 50, som kör tåg på våra spår. Detta har lett till en mängd problem, stora som mindre, men alla mycket besvärande. Förra året var tågen försenade 63 000 timmar och 13 procent av tågen kom inte i tid eller inte alls. Mesta förseningen på 20 år och det tycks bara bli värre! Trafikverket varnar för att förseningarna kommer att bli ännu större i år.
Ta alla som inte kommer i tid till arbetet och får avdrag på lönen eller inte kommer hem som planerat för att exempelvis hämta barn på dagis och möter gråtande barn och sur personal. Eller de som ska till ett viktigt möte, men missar det på grund av att tåget inte håller tiden. Ska vi exempelvis ta tåget till Kastrup, måste vi planera många timmars framförhållning för att inte missa planet - och det har ändå hänt.
Ännu värre är det, ja rena katastrofen, då man ska på något som kanske bara händer en gång i livet exempelvis studentmottagningen av barnbarnet. Det är sådant man absolut inte vill missa. Eller, ve och fasa, man ska besöka någon på sjukhuset som ligger för döden. Döden kanske hinner före tåget!
Jag undrar om de som ansvarar för tågtrafiken över huvud taget reflekterar över vilka oerhörda problem de ställer till med för människor? Att vi hamnat i denna eländiga situation beror ytterst på politikerna, som i tron, eller snarare på grund av ideologi, avreglerat tågtrafiken och släppt in en mängd andra operatörer än SJ på spåren. Cirka 4000 tåg per dygn på spåren. Detta sliter hårt på ledningarna med mera.
Samtidigt har de som kör tågen ingen kontroll över infrastrukturen. Där sitter snubbarna på Trafikverket, som inte har något ansvar för att tågen kommer i tid och underhållet är gravt eftersatt. Inte anpassat till dagens situation med denna mängd tåg på spåren. Problemen består till 33 procent av fel i infrastrukturen, kontaktledningsbrott, trasiga växlar, signalfel, elbrist, med mera. 27 procent handlar om fel hos operatörerna (exempelvis lok- och maskinfel), 27 procent av andra störningar som väderförhållanden och 4 procent handhavandefel, exempelvis väntetider på grund av brist på spår och tåg som står i vägen för varandra. Banarbetarna klagar över att det ska snålas med åtgärder, vilket leder till att anläggningarna går sönder snart igen och allt leder till förseningar och inställda tåg.
Tågoperatörerna är först och främst intresserade av att tjäna pengar, men den vinsten spelar ingen roll för dem som ska sköta infrastrukturen, spåren och kontaktledningar. Fullständigt feltänkt hos politikerna! Tacka vet jag då SJ skötte det hela. Då kom tågen i tid och de kom alltid fram, även på vintern! Men de ideologistyrda politikerna har förstört mycket av det fina land vi en gång hade. Det är en stor olycka. Och ska man komma fram i tid eller över huvud taget är det säkrare att i dag ta bilen!
Alf Ronnby
