Debatt

Så undviker vi höga kommunskattehöjningar

Debatt Artikeln publicerades
Ekonomin i många kommuner är ansträngd. Särskilt i kommuner som tagit ett stort ansvar gällande flyktingmottagandet, exempelvis Ronneby. Staten behöver höja statsbidragen till dessa kommuner.
Ekonomin i många kommuner är ansträngd. Särskilt i kommuner som tagit ett stort ansvar gällande flyktingmottagandet, exempelvis Ronneby. Staten behöver höja statsbidragen till dessa kommuner.

Skjut upp avskaffandet av värnskatten och ge de pengarna till kommuner som tagit emot många flyktingar. Så kan stora kommunalskattehöjningar undvikas. Det skriver Bennie Ohlsson och Jan Demerud.

Många kommuner får en mycket besvärlig budgetprocess inför 2020. Flera förvaltningar aviserar rejäla överskridanden i innevarande års budget. I debatten står valet mellan omfattande nedskärningar eller kraftfulla skattehöjningar.

Nedskärningar inom utbildnings- och socialförvaltningarna riskerar att bli omfattande. Alternativet är skattehöjningar på en till två kronor.

En del kommuner har levt över sina tillgångar och själva förfogat över de beslut som lett till fram till ett ekonomiskt besvärligt läge. Det får man själva ta ansvaret för.

Andra kommuner har tagit emot ett stort antal asylsökande. En humanitär insats som staten inledningsvis kompenserade med särskilda statsbidrag.

Behoven i spåren av de nyanlända ledde till åtskilliga nyanställningar. Det medförde stora kostnader utanför de budgetramar som kommunerna satt upp för planerade åtagande inom skola, vård och omsorg. Ramar som byggde på de gängse tillstädes prognoser om befolkningsutveckling och demografiska förändringar.

Vi kan konstatera att staten intagit en synnerligen naiv hållning till tidsaspekten avseende en lyckosam integration. Det räcker inte med ett statligt riktat stöd under ett par tre år för att täcka kostnaderna. Vi tycker att kommunledningar över lag intar en alltför passiv hållning visavi riksdag och regering.

Om de som anställdes för att möta de stora och väldigt olika behov som fanns och finns hos våra nyanlända medborgare nu avvecklas är det både ett slag i ansiktet på de nyanlända och mot resten av befolkningen i kommunerna.

Fler elever i skolan, med diversifierade behov, som skall tas om hand av en redan hårt pressad lärarkår som dessutom riskerar att minskas, är ett talande exempel.

Integration är både ett vackert och svårt begrepp. Klart är att det är ett mycket långsiktigt projekt och det kommer att dröja länge innan en samhällsekonomisk balans inträder.

Därför är det riksdag och regering som via riktade bidrag måste se till att den samhällsekonomiska balansen upprätthålls i berörda kommuner! Misslyckas integrationen blir såväl ekonomiska som andra följder än större.

Utan statlig kompensation, och om kommunpolitiker inser att så omfattande nerdragningar som bland annat aviserats i Ronneby inte låter sig göras, då väntar kommunala skattehöjningar. Kommunalskatten är redan mycket hög och den slår speciellt hårt mot de med lägre inkomster.

Blekinges invånare riskerar till nästa år en skattehöjning på en, kanske två kronor!

Det skall naturligtvis också sägas att den kommunala verksamheten givetvis skall bedrivas så effektivt som möjligt. Här finns mycket mer att hämta och det arbetet förtjänas att få en högre prioritet.

I överenskommelsen från januari 2019 mellan S, MP, C och L finns förslag på slopad värnskatt. Denna ”tillfälliga” skatt infördes 1995. En extra statlig skattebörda på fem procent av den beskattningsbara inkomsten över en viss nivå. För 2019 är nivån 689.300 kronor.

Regeringen har därmed bundit sig vid att genomföra slopandet av värnskatten. Beräknad minskad intäkt till statskassan är cirka sex miljarder kronor.

Då vill vi bjuda på ett ”trolleritrick!

Regering med stödpartier uppmanas att inte nu avskaffa värnskatten. Skjut beslutet på framtiden, under förutsättning att de sex miljarderna omvandlas till riktade bidrag till de kommuner som tagit ett stort ansvar för att hjälpa människor som flytt från förföljelse och utsatthet.

Ronneby kommun skulle vid ett sådant beslut sannolikt kunna räkna med dryga 50 miljoner kronor, kanske mer, i riktat stöd.

Flyktingmottagande är en nationell angelägenhet, även om det är på kommunal mark som arbetet med integration till stor del utförs.

En kommuns invånare ska inte ”straffas” med ökad skatt för att hantera kostnader som är en effekt av beslut tagna av riksdag och regering. Dessutom med skattehöjningar som värst drabbar de med lägst inkomster.

Högre kommunala skatter bidrar heller till att öka en kommuns attraktionskraft. För ett län som Blekinge, som ligger vid sidan om ”huvudstråken”, är detta extra känsligt.

De av oss som levt och irriterats över den tillfälliga värnskatten kan säkert acceptera att slopandet skjuts något/några år framåt och därmed undvika kommunala skattehöjningar.

Bennie Ohlsson, Ronneby

Jan Demerud, Ronneby

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.