Debatt

Ronneby förebild i kampen mot kvinnovåldet

FN-DAG Artikeln publicerades

I dag, den 25 november, är det FN:s internationella dag för att motverka mäns våld mot kvinnor. Våld finns i alla delar av samhället.

Foto:
Varannan kommun har ingen analys av hur situationen ser ut i den egna kommunen och vet inte vilka behov som finns. Många erbjuder inte kvinnor och barn hjälp till permanent bostad, fast de enligt socialtjänstlagen ska göra det.

Både män och kvinnor är både förövare och offer. Men det våld som drabbar kvinnor är annorlunda, det är grovt, upprepat och förövaren är nästan alltid en man som hon lever med, som kvinnan älskat och litat på.

De kvinnojourer i landet som är anslutna till riksorganisationerna Roks och Unizon rapporterar varje år över 100 000 stödkontakter, närmre 2 000 kvinnor och ännu fler barn bor varje år i deras skyddade boenden. Nästan lika många kvinnor och barn nekas varje år hjälp, ofta för att kommunernas stöd brister.

För två år sedan uppmärksammade vi S-kvinnor Kvinnofridsbarometern – en undersökning gjord av Unizon som kartlägger kommunernas kvinnofridsarbete. S-kvinnor har länge drivit krav på en nollvision för mäns våld mot kvinnor. En självklarhet kan tyckas, men Kvinnofridsbarometern visar tyvärr att i många kommuner saknas oerhört viktiga delar. Det handlar både om att prioritera och avsätta resurser för detta. Det handlar också om bristande kompetens, att kommunerna inte vet vilka möjligheter och skyldigheter de har.

Varannan kommun har ingen analys av hur situationen ser ut i den egna kommunen och vet inte vilka behov som finns. Många erbjuder inte kvinnor och barn hjälp till permanent bostad, fast de enligt socialtjänstlagen ska göra det. När det gäller barn som tvingas bo i skyddade boenden är det särskilt sorgligt att så många kommuner brister i stöd. Var sjunde kommun arbetar inte alls med frågorna. Inte alls! 2015 valde 202 av 290 kommuner i landet att delta i undersökningen, i år svarade 162. Att över 100 kommuner inte ens svarar, är faktiskt i sig lite sorgligt.

I Blekinge valde bara två av fem kommuner att delta. Det är beklagligt, vi hade önskat att även Karlshamn, Karlskrona och Olofström antagit den här utmaningen, för resultaten säger en hel del. Vi S-kvinnor i Blekinge vet att det pågår arbete i kommunerna. Sölvesborgs kommun rankas sist i landet av dem som deltog i år. Här finns varken kvinnofridsteam, samordnare eller handläggare. Det finns inga mätbara mål, ingen handlingsplan eller avsatta medel för att arbeta med mäns våld mot kvinnor.

Däremot är det glädjande att det finns goda förebilder nära tillhands – Ronneby rankas nämligen som en av de kommuner som kommit längst i landet. Här finns många viktiga av de viktiga delarna som nämns ovan. Däremot saknar vi stöd för barn som lever i skyddat boende, både för skola och övriga insatser. Mer långsiktig finansiering av kvinnojourerna är också något vi önskar av alla kommuner. Det finns alltid mer att göra, men det visar att det går!

2017 ska vi ha kommit så långt att alla förstår att det här är ett problem och att vi alla är ansvariga för att lösa det. S-kvinnor kommer att fortsätta driva på för att alla kommuner ska prioritera frågan och gå från ord till handling. S-kvinnor i Karlskrona drev igenom 10-kronan till Kvinnojourens arbete och värnar den hårt. Den feministiska kampen är livsviktig. Ökad jämställdhet leder till ett bättre samhälle och livskvalitet för alla – både kvinnor och män.

Chatarina Holmberg

Ordförande S-kvinnor i Blekinge

Carina Ohlsson

Förbundsordförande S-kvinnor