Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Debatt

Orättvist mot friskolor

Sedan 2010 har skollagen en princip om lika villkor för friskolor och kommunala skolor. Friskolor har sedan dess rätt att överklaga kommunala beslut om bidrag (”skolpeng”) för att en domstol ska ta ställning till om ersättningen är rätt eller fel.
SKOLPENG • Publicerad 18 januari 2018
Detta är en insändare i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Det behövs en attitydförändring gentemot de fristående skolorna i väldigt många kommuner,” skriver Ulla Hamilton  vd Friskolornas riksförbund.
”Det behövs en attitydförändring gentemot de fristående skolorna i väldigt många kommuner,” skriver Ulla Hamilton vd Friskolornas riksförbund.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Om det behövs kan domstolen bestämma ett annat belopp. Men när kommunen inte följer lagens krav på hur besluten ska se ut, det vill säga att de ska riktas till den part beslutet rör, utan bara fattar generella beslut för friskolor, kan det inte överklagas på det här sättet. En friskola som upplever att de inte fått rätt ersättning har då ingen möjlighet att överklaga skolpengsbeslutet – på grund av att kommunen gjort fel.

Och problemet med kommuner som fattar felaktiga skolpengsbeslut är omfattande. En ny rapport från Friskolornas riksförbund om bidragsbesluten för 2017 visar att mer än hälften av kommunerna, sex av tio, inte fattade rätt typ av beslut eller inte fattade beslut alls. I Blekinge län gjorde åtminstone tre av de fem kommunerna fel. Det är anmärkningsvärt att så många kommuner – när lagen funnits i åtta år – gör fel och hindrar friskolor från sin rätt att få oberoende prövning.

Annons

Även kommunernas egen organisation SKL, Sveriges kommuner och landsting, har påpekat för kommunerna att besluten ska riktas till den enskilde skolhuvudmännen. Ändå följer inte kommunerna lagen.

Vår undersökning visar dessutom att var fjärde kommun fattade skolpengssbeslut när året redan börjat. Skollagen är tydlig med att besluten ska fattas senast 31 december. Flera kommuner fattade beslut så sent som i mars eller senare.

De här kommunerna verkar ointresserade av att ge friskolorna och de elever som går där de villkor de har rätt till. Felen som begås beror på såväl bristfälliga processer som på att kompetens saknas.

Undersökningen visar också att friskolor behandlas väldigt olika av olika kommuner. Det yttrar sig i att vissa kommuner fattat beslut redan i september, andra flera månader in på det nya året. Vissa fattar rutinmässigt beslut riktade till varje huvudman, andra fattar inte beslut förrän fristående skolor hör av sig – eller inte alls. En del kommuner gör skillnad på olika fristående skolor beroende på i vilken kommun friskolan ligger.

Det här är nedslående i ett likabehandlings- och elevperspektiv. Det är i slutänden elevernas undervisning och lärande som riskerar att drabbas.

I dag kan en kommun göra fel utan att riskera annat än att få en ny chans att göra rätt. Därför borde de kommunala revisorerna granska skolpengsbesluten. Mig veterligen har ingen kommunal revision mynnat ut i påpekanden om att kommunen inte följer likabehandlingsprincipen som finns i skollagstiftningen. En bättre intern granskning skulle ge kommunerna incitament att säkra rätt kompetens och väl fungerande processer.

Det behövs en attitydförändring gentemot de fristående skolorna i väldigt många kommuner. Vår rapport skickas nu till samtliga kommuner och jag hoppas att berörda politiker läser den. För de har makten att redan nu se till att den egna kommunen lever upp till lagens krav och säkerställer att alla elever som bor i kommunen behandlas lika, oavsett vilken skola de väljer.

Ulla Hamilton

vd Friskolornas riksförbund

Annons
Annons
Annons
Annons