Debatt

Nya planen är ingen framgång för länet

Med den bitska ton som regionrådet Christina Mattisson och infrastrukturansvarigt kommunalråd Patrik Hansson bedrev oppositionspolitik i Karlskrona fanns det anledning att ha en förväntan på de bådas infly­tande på Trafikverkets planering. Men icke, inflytandet har varit väldigt nära noll.
Foto:

När vi nu har tagit del av Trafikverkets investeringsplan för perioden fram till och med 2029 kan vi konstatera att den inte är någon framgång för ansvariga politiker i Blekinge.

Artikeln publicerades 11 september 2017.

Med den bitska ton som nuvarande regionrådet Christina Mattisson och nuvarande infrastrukturansvarigt kommunalråd Patrik Hansson bedrev oppositionspolitik i Karlskrona tidigare så fanns anledning att ha en viss förväntan på de bådas inflytande på Trafikverkets planering. Men icke, inflytandet har varit väldigt nära noll.

Utifrån sett verkar det inte ha gått upp för de båda att det är i tidigt beredningsstadium som avgörande infrastrukturplanering ska påverkas och formas. Har försök gjorts så har de varit både osynliga och resultatlösa.

Under mina åtta år som ansvarig för frågorna i Karlskrona kommun togs många tidiga initiativ som uppenbarligen satte sydöstra Sverige på kartan. Att Sydostlänken över huvud taget kom med i den infrastrukturproposition som Åsa Torstensson (C) med Leif Zetterberg som statssekreterare lade fram under alliansregeringens första mandatperiod var ingen slump.

Den första och avgörande pusselbiten var att Karlshamns hamn tillsammans med samverkanshamnen i Karlskrona blev en av landets tio prioriterade i Hamnstrategiutredningen. Hur det gick till kräver ett särskilt kapitel i en bok, det finns inte utrymme att nämna här. Dock sade hamnutredaren både personligen till mig och offentligt, när utredningen presenterades under transportmässan Future Transport, att utan det inledda samarbetet mellan hamnarna så hade de inte kommit med som nationellt prioriterade. Det var så grunden lades både för att vi har en helt ny järnväg, i befintlig sträckning, mellan Karlskrona och Emmaboda och att Sydostlänken över huvud taget skulle utredas.

Upprustningen av Emmabodabanan är också värd ett kapitel i en bok eller kanske till och med två. Den järnväg som under socialdemokratiskt styre inte fick underhåll då den skulle avvecklas. Med Åsa Torstensson som infrastrukturminister blev det verkstad med ett verkningsfullt strategiskt tänk. Upplägget var enkelt med påfallande resultat. Satsningarna skulle göras där det fanns påtagliga flaskhalsar i långa transportkorridorer.

Detta gynnade oss i sydost som länge varit satta på undantag och knappast aldrig fått vår rättmätiga del av infrastrukturmedel. Som tack för det framgångsrika arbetet att sätta Blekinge på kartan valde de båda ansvariga ovan att i opposition kroka arm med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna att lägga ned näringslivsutskottet där frågorna hanterades och då också avsätta undertecknad som ordförande. Till nytta för vad och vem?

Till sist en fråga: Vem förvaltar arvet efter Torstensson, Zetterberg och Lindbom?