Debatt

Misslyckad älgförvaltning

Debatt Artikeln publicerades
Nu hösten 2019 startar Jägareförbundet en kampanj man kallar, ”Rädda Älgen”.
Foto: MIKAEL FRITZON / TT
Nu hösten 2019 startar Jägareförbundet en kampanj man kallar, ”Rädda Älgen”.

Trots Viltbehandling varje år är nu tallplantorna så betade av älgen att Skogsstyrelsen dömt ut föryngringen.

När jag 2016 läste om den gemensamma avsiktsförklaringen mellan skogsbranschen och jägareförbundet fick jag förnyade krafter, där står att läsa ”klövvitsförvaltningen måste vila på vetenskaplig grund. Avverkade arealer måste kunna återbeskogas med lämpligt trädslag. Viltstammarna, såväl klövviltet som rovdjuren, ska anpassas till de födobetingelser som råder”.

Där går också att läsa ”mellan oss som intressenter i skog och vilt skall finnas en respekt för de skillnader som ändå kan finnas i uppfattningar och värderingar”. Men nej, fortfarande blir man anklagad för att önska älgens utrotning. I våras kom nästa historiska överenskommelse, den mellan Jägarnas Riksförbund och Svenskt Skogsbruk. I korthet går överenskommelsen ut på att klövviltsstammarna skall vara i balans med foderresurserna och att nå målet med minst sju av tio oskadade tallstammar vid fem meters höjd.

Nu hösten 2019 startar Jägareförbundet en kampanj man kallar, Rädda Älgen. Från vad ska älgen räddas? Man hävdar att skogsbruket bär ansvaret för foderbristen på grund av felaktiga trädval.

Om jag nu vill föryngra med tall, hur ska det göras?

Mitt alternativ har varit att efter svåra betesskador trots viltskyddsbehandling varje år vid ett tillfälle blivit tilldelad skyddsjakt. Men behovet av skyddsjakt är ett kvitto på misslyckad älgförvaltning.

Hur menar Jägareförbundet att tallskogar ska skapas?

Hur många år tror man det tar innan en tallskog producerar det foder man efterlyser, eller är tanken att plantorna som sätts ska utgöra fodret? I så fall lär det aldrig bli någon tallskog och då kanske vi till slut tagit död på älgen.

Om nu jägarförbundet överger de överenskommelser som gjorts upp i samförstånd så ser inte jag hur skogsbruket ska klara ett ståndortsanpassat skogsbruk.

Hela kampanjen”Rädda Älgen”belyser vad andra gjort och gör för fel, man använder även en retorik för att piska upp stämningar mot skogsägare och myndigheter. Man blottar också sin rädsla att beslut skall fattas centralt och inte lokalt, läs ”storstan vill bestämma över din älgjakt”. Men hade man varit mån om den adaptiva förvaltning som efterfrågats på lokal nivå så hade man även fortsättningsvis fått förtroendet att förvalta älgstammen lokalt.

Ingemar Askblom

Skogsägare

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.