Debatt

Ingen ”dagismodernism” åtminstone

Ortsdatering Artikeln publicerades

ARKITEKTUR

Till kommunens löjeväckande motiveringar i miljöbedömningen för att Wingårdhs lådor på Kilströmskajen är nödvändiga hör påståendet att byggnaderna är ett viktigt tillskott av samtidsarkitektur.

 

Det kunde varit värre när det gäller Kilströms kaj, konstaterar Lars Emmelin när han tänker på Gert Wingårdhs skapelse i Örnsköldsvik.
Det kunde varit värre när det gäller Kilströms kaj, konstaterar Lars Emmelin när han tänker på Gert Wingårdhs skapelse i Örnsköldsvik.

Om de inte kommer till stånd ”riskerar vår tid att decimeras till ett kommatecken i bebyggelsehistorien”. Förmodligen menar man parentes! Den samtidsarkitektur, som Kilströmskajen representerar, karaktäriseras av tidskriften Arkitekturs chefredaktör: ”häftiga balkonger och påträngande formspråk är huvudsaken och planlösningar och teknisk utformning står tillbaka”.

När man ser vilket exempel på samtidsarkitektur som Örnsköldsvik fått av Gert Wingårdh och Torsten Kai-Larsen ska man kanske vara tacksam. Det kunde onekligen varit ännu värre: Elva våningar och skrikigare färger! Arkitekturupproret ger byggnaden de träffande beteckningarna ”dagismodernism” och ”monsterkubism”.

Miljödomstolen har just meddelat sin uppfattning att Björkholmen får tåla lådorna. Det blir spännande att se vad Miljööverdomstolen tycker. Men man ska ha klart för sig att domstolarna inte prövar estetiska kvaliteter. Tvärt om framgår av domen att kommunen har stor frihet att förstöra sin egen stad.

Lars Emmelin