Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Debatt
Skola

Förbjud inte religiösa friskolor!

I bygget av det goda samhället är tro, hopp och meningsbärande sammanhang en omistlig tillgång.
Publicerad 3 september 2018
Detta är en opinionstext i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Religiösa friskolor ska inte förbjudas, men kvalitetssäkras.” Bilden är från en islamsk skola i Stockholm.
”Religiösa friskolor ska inte förbjudas, men kvalitetssäkras.” Bilden är från en islamsk skola i Stockholm.Foto: Peter Lydén/TT

Mer än dubbelt så många barn och unga lider av psykisk ohälsa idag jämfört med för 10 år sedan. Enligt Socialstyrelsen är närmare 190 000 unga, det vill säga 10 procent, drabbade. Den genomförda utredningen konstaterar problemen men förklarar inte orsaken (socialstyrelsen dec 2017).

Vi tror att ett större utrymme för det existentiella samtalet är en del av lösningen.

Annons

I takt med att den sekulära staten förpassat de andliga frågorna till det privata rummet har viktiga redskap och relationen till en större verklighet gått förlorad. Istället för att se tron som en tillgång pekas ofta tro och religion ut som ett hot. Rädslan för religiös fundamentalism grumlar bilden av sund och meningsbärande andlighet.

Sociologen Aaron Antonovsky (1923-94), mest känd för KASAM-begreppet, visar i sina studier av överlevare från koncentrationslägren på betydelsen av att vara förankrad i ett större sammanhang. De judiska kvinnornas religiösa kontext, att de såg sig själva indragna i en större berättelse, gav dem både språk och kraft att hantera det meningslösa lidandet.

På ett liknande sätt visar psykoanalytikern Viktor Frankl (1905-97) att människan vill skapa mening i tillvaron. Han menar att människor som har en existentiell förankring i en större berättelse har bättre förutsättningar att möta livets utmaningar än andra.

WHO betonar också de mjuka aspekterna i ett välfungerande hälsoarbete och talar om tro, hopp och helhet som viktiga dimensioner i människors välbefinnande och för folkhälsan. Detta ligger i linje med SOM-institutets resultat som visar att människor med andlig förankring har större tillfredsställelse i livet.

Den som kanske tydligast visat detta i Sverige är religionspsykologen Cecilia Melder. Hennes studier om existentiell hälsa ligger i linje med WHO. Hon visar att samtal om tro, hopp och meningsbärande sammanhang kan ses som “förebyggande folkhälsa”.

Sverige är ett fantastiskt land med goda förutsättningar för att hela befolkningen ska må bra. Tyvärr har vi under många år nedmonterat vår gemensamma förmåga till fördjupande existentiella samtal. Sverige har utvecklats till ett sekulariserat unikum i global jämförelse där tron förpassas till det privata och religion beskrivs som något negativt.

Vi menar att Sverige behöver uppgradera det existentiella samtalet och upprusta vår gemensamma förmåga att tala om och förstå den kraft som ligger i tro, hopp och meningsbärande sammanhang.

Därför vill vi utmana politiker inför valet 2018. Lyft in det stora existentiella samtalet. Förpassa inte samtalet om meningen i livet enbart till individen. Gör upp med beröringsrädslan kring tro och religion. Religiösa friskolor ska inte förbjudas, men kvalitetssäkras. Sänk inte statens stöd till trossamfunden, stärk det istället som en garant för religionsfriheten. Bejaka troende gemenskaper som en tillgång i civilsamhället.

I bygget av det goda samhället är tro, hopp och meningsbärande sammanhang en omistlig tillgång.

Daniel Alm, föreståndare Pingst - fria församlingar i samverkan

Annons

Göran Olsson tf föreståndare Pingstkyrkan Karlskrona

Stanley Karlman föreståndare Pingstkyrkan Karlshamn

Annons
Annons
Annons
Annons