Debatt

Dags att sluta ducka kring Nord Stream 2

I tider av osäkerhet, instabilitet och krig i Europa vore det en potentiell kata­strof att öppna dörren för rysk påverkans­politik på vid gavel.
Foto:

Projektet med den ryska gasledningen Nord Stream 2 drivs vidare i rask takt.

Nu när EU-kommissionen har bestämt sig för att förhandla fram ett europeiskt mandat riskerar Putinkontrollerade Gazprom att få en dominerande ställning på den europeiska energimarknaden ─ vilket bland annat EU-kommissionen själv varnat för. Det här är en miljöfråga och en säkerhetsfråga. Nu krävs en aktiv linje från den svenska regeringen för att försvara EU och Sveriges långsiktiga energioberoende.

Nord Stream 2 är inte ett ekonomiskt projekt, även om gasleveranser till Europa säkerligen är gynnsamt för den ryska statskassan. Projektets kärna och mål är att göra stora delar av Europa beroende av rysk energi samt att riva Ukrainas sista försvarsmur mot rysk utpressning, nämligen den status de nu innehar som transitland för ryska gasleveranser till Europa.

Mitt i allt detta har den svenska regeringen varit påfallande handlingsförlamad. Med en hårsmåns marginal undkom den att militärt strategiskt viktiga Slite hamn på Gotland ─ eller Putinkajen som en del gotlänningar föredrar att kalla den ─ föll i ryska intressens händer. Den lyckades inte sätta ner foten i frågan om Karlshamn. Lika häpnadsväckande är det att Löfven, Wallström och Hultqvist konsekvent har hänvisat till EU:s legala process utan att känna vid sitt eget ansvar att hävda sin syn på den europeiska lagstiftning de själva är en del av.

När nu EU-kommissionen begär ett mandat av medlemsländerna att förhandla fram särskilda juridiska villkor för Nord Stream 2, innebär det en kapitulation i den bemärkelsen att man avsäger sig rätten att tillämpa europeisk lagstiftning på vad som kan bli den största gasledningen i Europa.

Det är ansvarslöst av regeringen att de har tillåtit en såpass viktig geopolitisk och säkerhetspolitisk fråga att reduceras till något som kan hanteras vid ett förhandlingsbord där den ryska motparten sitter på samtliga ess. Nu faller ansvaret på Löfven att säkerställa att de villkor som EU-kommissionen vill förhandla fram inte är några andra än de som stipuleras under europeisk lagstiftning. Det innebär full tredjepartsaccess, separation mellan leverantör av gas och ägare av infrastrukturen, marknadsmässig prissättning och villkor för vidareförsäljning. Allt detta är Ryssland emot eftersom rättsstat och marknadslagstiftning inte är förenligt med regimens strävan mot att politiskt och ekonomiskt styra över det som en gång var Sovjetunionen men som nu är fria självständiga stater.

I medlemsstaternas fortsatta förhandlingar om EU-kommissionens förhandlingsmandat vad gäller Nord Stream 2 är det denna verklighet som måste ligga till grund för vilket mandat som ges. Löfven och den svenska regeringen behöver axla ansvaret att försvara EU:s långsiktiga energioberoende och understödja våra europeiska grannländers ständigt pågående kamp för ekonomisk, politisk och energipolitisk självständighet.

I tider av osäkerhet, instabilitet och krig i Europa vore det en potentiell katastrof att öppna dörren för rysk påverkanspolitik på vid gavel. Det gäller svenska hamnar som Karlshamn, Finland och Danmarks ekonomiska zoner eller den europeiska energimarknaden. Löfven och hans regering kan inte längre ducka för deras ansvar.