Bygg ut lärlingsmodellen i Sverige

De flesta arbetsgivare undviker de byråkratiska systemen, men det finns också de som satt i system att missbruka dem. Arbetsgivare som fuskar med systemen får i princip gratis arbetskraft och konkurrerar ut företag med riktiga arbeten. Politiken känner till problemet, men det är mer lockande att införa nya subventionerade system och tillfälligt sopa arbetslösheten under mattan än att styra upp ett dysfunktionellt system. Därför är Sverige det land i EU som spenderar störst del av ekonomin på anställningssubventioner.

I Sverige är det nästan 20 gånger fler som har subventionerade anställningar än i Tyskland. Ändå har Tyskland ett bättre system för att skapa möjligheter för nyanlända, unga och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Det stavas lärlingsjobb. Lärlingsjobb går ut på att personer under en period lär sig arbetet på plats, ofta kombinerat med teoretiska utbildningar. Efter ett tag är lärlingen redo att gå vidare att få en vanlig anställning.

Det är en beprövad modell som enligt forskningen fungerar väl. Det är också något som Sveriges mindre och växande företag efterfrågar. Ändå är Sverige det land i Västeuropa som har minst inslag av lärlingsjobb.

Politiken har helt enkelt valt bort den lösning som fungerar väl för Sveriges småföretag och leder till riktiga arbeten, till förmån för ett dysfunktionellt system som gynnar fuskare och tränger undan ”riktiga” arbeten.

Både den sittande och den förra regeringen har bidragit till problemet, den stora frågan är om någon har förmågan att lösa det.

Nima Sanandaji, utredare

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund