Debatt

Bråk och kränkningar vardag i skolan

TRYGGHET ,
”På ett stort antal av skolorna vittnar elever och lärare om en kaosartad skolmiljö med bråk, kränkningar, bristande studiero, vandalisering och otrygghet,” skriver Lars Karlsson, lärare i Kallinge.
Foto: JESSICA GOW / TT
”På ett stort antal av skolorna vittnar elever och lärare om en kaosartad skolmiljö med bråk, kränkningar, bristande studiero, vandalisering och otrygghet,” skriver Lars Karlsson, lärare i Kallinge.

Skolans situation är allvarlig och inslagen från verkligheten är ofta rätt mörka.

Skolinspektionen riktar kritik mot Snäckebacksskolan i Ronneby. Eleverna har inte en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero, skriver man. Nyligen misshandlade en elev en lärare vid Hobyskolan. Slagsmål på Jändelskolan ledde till polisanmälan. Josefins starka berättelse om svår mobbning, BLT den 1 februari.

Dessvärre är det ingenting unikt. Raden av svåra problem är närmast oändlig. På ett stort antal av skolorna vittnar elever och lärare om en kaosartad skolmiljö med bråk, kränkningar, bristande studiero, vandalisering och otrygghet. Personalen räcker varken till för att garantera undervisningen eller elevernas säkerhet. Det är vad jag kan läsa om hos Åsa Fahlén som är förbundsordförande hos Lärarnas riksförbund.

Hon är långt ifrån ensam. På vissa skolor kan nästan varje lektion innehålla bråk och störande beteende från eleverna, vilket omöjliggör att lektionerna får ett sammanhang och att eleverna kan följa en röd tråd i undervisningen.

På många skolor köper man in hörselkåpor för att elever ska kunna koncentrera sig under lektionstid, vilket talar för vilken arbetsmiljö som råder i klassrummen i dagens skola. Det är vad Katarina Kasmarvik, lärare på grundskolan berättar.

Flera partipolitiker som är aktiva i skolfrågor kräver att skollagern skall ändras för att det skall vara möjligt att ingripa mot problemen.

Vi vill att Skollagen ska förtydligas med ett specifikt uppdrag att motverka våldsbejakande extremism. Alla skolhuvudmän bör ta fram handlingsplaner för hur eleverna ska få arbeta och medvetandegöras om konflikter rörande hedersvåld och religiöst motiverad extremism. Så skriver Anders Norlén (M), ordförande i Konstitutionsutskottet.

Med Socialdemokraterna vid makten i Malmö det senaste kvartsseklet har situationen i våra kommunala skolor blivit värre och värre för varje år med grovt våld och kränkningar, skriver Anneli Bojesson (L). Det är så illa att till och med Vänsterpartiet har företrädare som anser att det är nödvändigt att ingripa: ”Våld och hårda ord är vanligt i Malmös skolor. Här måste vuxenvärlden vara tydlig: detta är inte acceptabelt. Ingen ska behöva utstå kränkningar och hot på jobbet.” Det är vad Hanna Thomé (V), kommunalråd, skriver.

Lärare och annan personal blir skallade, får hår bortslitet och får örfilar och knytnävsslag. Under 2017 har cirka 300 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan inkommit till Arbetsmiljöverket. Det är en ökning med 28 procent. Gymnasieskolor måste stängas på grund av så omfattande skadegörelse, hot och våld att verksamhet inte kan bedrivas.

Ett exempel bland flera är Tensta gymnasium som under 90-talet var hållet för att vara en föregångsskola. Var fjärde barn från förskolan till årskurs 3 känner sig otrygga någonstans i skolan, enligt en rapport från Friends och Skolinspektionen. Också enligt Bris är det vanligt att samtal från barn i just dessa åldrar handlar om bristen på trygghet i skolan.

Detta är en liten del av alla de vittnesmål om svåra problem inom skolan. Många riktar kritik mot läroplanen för grundskolan. Lika ofta riktas kritiken mot skollagen. Den är otydlig och ger inte tillräckligt stöd för rektorer att ingripa mot missförhållanden. Allt fler är medvetna om den ohållbara situationen. Jag har dock en liten förhoppning om att lokala politiker som är intresserade av skolan skall driva fram förslag som gör en förändring möjlig.

Lars Karlsson

Lärare, Kallinge