Antisemitism har också politiska skäl
Från att företrädesvis haft sin grund i religionen, har antisemitismen efterhand fått en växande historisk-politisk bakgrund. Emigrerade ungdomar från Mellanöstern, som begår hatbrott mot judar, har erfarenheter från sina familjers utsatthet snarare än från andra religioner.
Hatbrotten har allt oftare sin grund i Israels politik än i judendomen. Kritik ska då riktas mot staten Israel och inte mot judar. Det handlar – globalt såväl som lokalt – om att förmå se skillnaden, att kunna skilja mellan vad som är politiskt och vad som är religiöst betingat. Det handlar om att förstå skillnaden mellan kritik mot den israeliska statens politik och antisemitism. Förändringar av Israels politik i linje med FN:s riktlinjer är nyckeln till fredsförhandlingar.
Den växande nationalismen är farlig. Ökad invandring från muslimska länder väcker hos vissa grupper såväl rädsla för islam som fientlighet mot muslimer. Växande islamofobi är liksom antisemitism hinder för dialog och ömsesidig respekt och gagnar inte en fredlig utveckling i Mellanöstern.
Inge Johansson
Kallinge
