Debatt BLT

Överdrivet larm om torskmask

Debatt BLT Artikeln publicerades

Återkommen från semestern finner jag att Statens veterinär-medicinska anstalt slagit ett litet larm om att torskmask kan infektera människor. Detta ledde till viss massmedial uppmärksamhet.

Eftersom jag aldrig hört talas om fenomenet, och eftersom en del frågor influtit under sommaren, har jag ägnat min första arbetsdag åt att ta reda på mer om denna mask och dess eventuella fara för människor.

Torskmasken har en komplicerad livscykel. Den vuxna masken finns i tarmkanalen hos marina däggdjur, till exempel säl. Äggen utsöndras i avföringen och genomgår ett par utvecklingsstadier hos små kräftdjur. Dessa äts av fisk hos vilka masken utvecklas ytterligare. Fisken äts sedan och infekterar slutligen däggdjur och då är cirkeln sluten.

I sällsynta fall kan människan infekteras i stället för sälar. Förutsättningen för att människan ska infekteras är att fisken inte upphettas (vid rökning blir fisken tillräckligt varm) eller fryses. Varianter på råa fiskrätter i vårt land är gravad fisk, men den ska man frysa först. Försurning, som surströmming, har aldrig visats vara någon risk. Masken har heller inte påvisats hos sill.

Då inser man att risken för att människor ska bli sjuka finns i kulturer där man äter rå fisk, det vill säga i bortre Asien och Sydamerika. Vid en litteratursökning finner man en dryg handfull beskrivningar av fall hos människor. De är samtliga, utom ett fall från Island, från ovanstående regioner.

Symtomen har varit illamående, smärta i maggropen och i några fall har man hostat eller kräkt upp maskar. Inga allvarliga fall finns beskrivna. Inget fall i Sverige är beskrivet i den vetenskapliga litteraturen och på Smittskyddsinstitutet känner man inte heller till att diagnosen skulle ha satts på någon människa i Sverige.

Jag har vidare talat med två fiskare, en i Limhamn i Malmö och en i Stenhamn i Karlskrona skärgård. De menar att torskmask alltid har funnits, men har blivit vanligare (”alla torskar har mask”), under de senaste 7–8 åren, i takt med sälpopulationens tillväxt. Torsk som fångats långt ute till havs har aldrig mask.

Från min egen barndom minns jag att man inte skulle äta torsk som fångats i månader som saknar ”r” i namnet. Detta har inget med masken att göra, menar fiskarna jag talat med. Torsken måste kylas eller omhändertas skyndsamt annars förfars den snabbt, och det går snabbare just i månaderna som saknar ”r”, det vill säga maj, juni, juli och augusti.

Slutligen: torskmask är inte farligt! Fisk är nyttig mat!

Rickard Eitrem
Smittskyddsläkare, docent
Karlskrona