Larsson: Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte påverkas i min vardag”

KARLSKRONA
Karlskrona HK:s ordförande Tobias Larsson vet att det står en del på spel den kommande säsongen.
Foto:
Foto:

Säsongen 2017–2018 är på sätt och vis en ödessäsong för Karlskrona HK.

Eller ett vägskäl om man så vill.

– Det är ju inte så att vi skriver några dödsrunor, men det finns någonstans en realism, säger ordföranden Tobias Larsson.

Artikeln publicerades 15 september 2017.

Larsson kom in som ordförande i Karlskrona HK tidigt säsongen 2015. Han ersatte Rolf Lindberg som då lämnade över ordförandeposten och blev klubbdirektör.

Året innan Larsson tog över hade KHK gjort en förlust på fyra miljoner kronor och räddades av en ackordsuppgörelse med fordringsägarna.

När Larsson redovisade sitt första bokslut kom han undan med svarta siffror.

Sen kom smällen säsongen efter när KHK backade i stället fyra miljoner kronor. Den gången var det mångmiljonvärderingen av varumärket som räddade föreningen, men den ekonomiska blödningen gick inte att stoppa.

Senast redovisade Larsson ett minus på sex miljoner kronor. Än en gång räddades KHK av varumärkesvärderingen.

– Kostnaderna har varit större än intäkterna, trots en ökning av intäkterna. Vi var först ut av SHL-klubbarna att redovisa våra siffror senast, men sedan visade det ju sig att det fanns de som hade det ännu tuffare än vad vi har det.

Totalt 14 miljoner minus på fyra säsonger är svidande siffror för att driva ishockey på elitnivå.

– Jag skulle ju ljuga om jag säger att jag inte påverkas i min vardag. Det är ju inte roligt att bedriva verksamhet där man går back varje år. Samtidigt känner jag en sådan enorm stolthet för vad den här klubben presterar på alla plan. Det väger upp och det är ingen som har sagt att det ska vara lätt.

I dag har Karlskrona HK cirka kvar sex miljoner i eget kapital från varumärkesvärderingen. Fallhöjden till licenskraven är borta enligt Larsson.

– Vi gjorde värderingen medvetet för att ge oss chansen att försöka etablera oss i SHL på tre år, alternativet hade ju varit att tacka nej direkt.

Nu är det säsong tre och det är upp till bevis på många sätt.

– Ekonomiskt sett måste vi klara den här säsongen. Vi kan prata sportslig stabilitet och drömma om slutspel. Det gör vi förstås och det vore fantastiskt för hockeyn, men de nya licensreglerna kräver fyra miljoner kronor i eget kapital på koncernnivå och för att klara vår elitlicens gällande ekonomi behöver vi visa svarta siffror i nivå med årets lagda budget. Att trilla ur SHL av ekonomiska skäl skulle vara brutalt.

Larsson pratar om en tuff ekonomisk vardag.

– Vi gick upp i SHL med en ackordsuppgörelse i bagaget. Vårt problem har hela tiden varit att vi inte har likvida medel. Därför är vi otroligt sårbara varje månad. Det är en enorm press på vår ekonomichef att se till att vi får betalt för de fakturor vi skickar ut, men vi ökar våra intäkter och har ett stort stöd från sponsorer och fans.

Med det du berättar är frågan given, är det möjligt att bedriva ett SHL-lag i en stad av Karlskronas storlek?

– Om vi inte trott på det skulle vi ju ha packat ihop från början. Mindre orter än Karlskrona har visat att det går, men det är en utmaning.

Vad är ditt och styrelsens ansvar för att KHK inte lyckats vända röda siffror till svarta?

– Styrelsens jobb är att se till att klubben drivs på ett bra sätt. Om jag ser tillbaka och spelar upp säsongerna igen så är det svårt att se vad vi hade kunnat göra annorlunda. Det hade varit omöjligt att klara verksamheten utan personal, spelare och investeringar, men självklart har vi lärt oss läxor också. Man ska ha klart för sig att pengarna inte gått till någon lyx. Man kan diskutera spelartrupp och hur dyr den ska vara, men det är alltid en risk med en för billig trupp. Vi har visat att vi var nära att nå slutspel med en relativt billig, men ändå konkurrenskraftig trupp.

Är du för ett lönetak?

– Det är inget som hjälper oss, men man kan diskutera om spelarbudgeten ska vara så stor del av kostnaderna. Det jag kan tycka i den frågan är att det inte är rimligt att klubbarna tar så stora ekonomiska risker med tanke på vad som står på spel genom att signa upp en trupp utan att ha garantier för intäkter.

Nye klubbdirektören Charlotte Gustavsson är anställd med ett tydligt uppdrag: att öka inkomsterna och skapa ett positivt kassaflöde.

– Vi måste på sikt höja omsättningen från 80 miljoner kronor till 100 miljoner kronor och vidare. Det gäller att skapa ett event som attraherar. Fylld arena betyder nöjda kunder. Det måste göras intressant att vara i arenan och det ska vara ett affärsvärde för våra sponsorer. Allt det här är utmaningar för oss.

Om Karlskrona HK klarar sig kvar i SHL på sportsliga grunder och om röda siffror blir svarta i bokslutet väntar ett nytt SHL-avtal. Många siffror cirkulerar, men förra säsongen ska SHL-klubbarna centralt ha fått 28 miljoner kronor.

– Fått och fått, det är inte ett bidrag utan ett affärsavtal och vi har en produkt som attraherar en marknad, säger Larsson.

Det nya sexårsavtalet, som gäller från säsongen 2018–2019 och till 2023–2024, ger i storleksordningen 42–48 miljoner kronor årligen.

– Avtalet är hemligt, jag kommenterar inte några siffror, säger Larsson.

Samtidigt finns det licenskrav att klubbarna enligt en trappa ska visa upp ett positivt eget kapital fram till 2022 på först fem, sedan sex, sedan åtta, och 2022 tio miljoner kronor.

Därför kan man med rätta prata ödessäsong och vägval för Karlskrona HK.

Tobias Larsson är väl medveten om vad som står på spel.

– Vi vill bygga en egen kassa. Vi måste det för vår trovärdighets skull och klarar vi den här säsongen så blir ju förutsättningarna så mycket bättre.