”VAD SKA VI MED MURVLARNA TILL?”

Blekinge ,
Press granskande i uppdraget som tredje statsmakt. Men nya tidens utmaningar är många, förutsättningar förändras på olika sätt och misstron ökar på sina håll. Hur påverkar det den journalistiska rollen. Och spelar den någon roll?
Foto:

Tacklad, ifrågasatt, och direkt hotad från olika håll och på skilda sätt.

Behövs journalisten egentligen alls?

Artikeln publicerades 30 april 2016.

Nedskärningar, nedläggningar, lagliga inskränkningar, hot och tidningsdöd, internetkonkurrens och på olika sätt vikande siffror. Utmaningarna är många. Och i en tid när det demokratiska behovet kan tyckas större än någonsin, blir journalister svepande bespottade som mörkande ”pk-media”.

Om vi börjar med det senare – avskyddheten.

– Det är ju inget nytt med journalisthat. Se bara i romanframställningar vid förra sekelskiftet – murveln som värsta, opålitliga varelsen som bara ute efter skvaller och skit, säger Anders Mildner, journalist, tillika frekvent anlitad föreläsare om journalistrollen.

– Det nya är den politiska rörelsen som hämtar näring i att kasta misstro kring journalistiken. De krafterna är motståndare till fri och oberoende press och skulle aldrig tillåta den om man fick makten. Det är bara titta på vad som sker i andra länder nu.

I det stora allvaret finns det samtidigt skäl till självrannsakan, menar Mildner. Just synen på kåren för drygt hundra år sedan ledde fram till successiv professionalisering, modernisering, och rollen som folkets röst i förhållande till makthavarna.

– I och med första journalisthögskolan på 1960-talet lanseras tankarna om att journalistiken har ett samhällsuppdrag. ”Tar man bort oss, då är det folk som blir lurade”.

Men så enkelt är det ju inte numera, påpekar Mildner, som efterlyser mer mediekritisk debatt.

– Bloggare, twittrare, vanliga människor … kan prata direkt med makthavare. Det är en utveckling som pressen är livrädd för.

Så varför behövs då journalister, kan man fråga sig.

– Inte minst för en professionell granskning av makten. I journalistiken finns kunskaper, resurser och organisation som möjliggör det. Och i professionalismen ingår såklart att det man skriver om är sanning.

Intresset för nyheter och journalistik är uppenbarligen fortsatt starkt. Ett stort, nutida krisläge rör ompackningen av tidningsprodukten i nytt, digitalt nätformat – och att få den affären att gå ihop.

– Det är det största hotet – att det går åt helvete ekonomiskt. Och den största utmaningen är att hitta en väg framåt där man fortfarande bedriver journalistik som är viktig, sammanfattar Anders Mildner, efterlysande en ny typ av journalist som närmar sig folkets kunskaper.

En distansering har, menar Mildner, nämligen pågått sedan 60-talet, och har inte blivit bättre sedan läsekretsen flyttat över till nätet.

– Vi har varit förtvivlat rädda om vår egen position, ”samhällsuppdraget”.

Mitt i allt ser Anders Mildner samtidigt en annan rädsla. Att journalister hotas, tystas och undviker vissa ämnen.

– Det är demokratiskt väldigt oroväckande. D e t är jätteallvarligt.

BLT i morgon: Pressens opinionsnämnd

I tidigare delar: ansvarig utgivare (25/4), pressetik (26/4), yttrandefrihet (27/4), meddelarskydd (28/4), nyhetsvärdering (29/4).