Många avhopp på lärlingsutbildningarna
På Väggagymnasiet började man med 16 elever på programmen hotell och restaurang, bygg, fordon, energi och omvårdnad under 2008. Sju tog examen i höstas, resten hoppade av. För skolan är det ett stort jobb att ta hand om eleverna som är lärlingar. Skolan har ständigt kontakt med arbetsplatsen, samt att de utbildar handledare som hjälper eleverna till rätta, men Tommy Bergholtz tror att avhoppen först och främst beror på eleverna själva.
– Jag tror att det kan bero på att man som 17-åring inte förstår att livet utanför skolans väggar är lite hårdare. Det är helt andra krav som ska uppfyllas, som att komma i tid, jobba och sen gå hem och plugga ännu mer, säger han.
Eleverna på lärlingsprogrammen går 50 procent av tiden på skolan där de läser kärnämnen, och 50 procent ute på en praktikplats. Första året går lärlingseleverna med den vanliga yrkesutbildningen, och får det andra året påbörja sin lärlingstid. Eva Kindell, som är rektor på Väggaskolan, tror att avhoppen beror på att lärlingseleverna som tillhör den grupp som skolverket har granskat inte har tillhört någon speciell klass utan fått läsa kärnämnen med elever som inte är lärlingar.
– De får inte känna någon riktig samhörighet med en klass som andra elever i gymnasiet får, säger hon.
Ulf Nilsson på John Bauergymnasiet i Karlskrona och Karlshamn har väldigt få elever som går som lärlingar. De har också märkt av avhopp, men i en liten skala.
– Vi har två elever som är lärlingar från försöksperioden, de var tre från början, så det är ju en tredjedel precis som i rapporten, säger Ulf Nilsson.
Skolan har valt att ha få lärlingar, eftersom skolan måste lägga ner större resurser på att få utbildningen att fungera.
– Arbetsgivarna är väldigt krävande, dessutom är det lättare och tryggare för skolan att ha eleverna på plats, säger han.
– Det är ansvarig lärare som sätter betyget, inte arbetsplatsen trots att det är där eleven är mest. Det ställer höga krav på bra kommunikation mellan arbetsplatsen och skolan, säger Tommy Bergholtz.
Skolverket ska nu se över lärlingsutbildningen, och framför allt lägga vikt på hur informationen om utbildningen ges i samband med skolstarten.
Mer än var tredje elev hoppade av
? 2008 startades lärlingsprogrammet som försöksverksamhet på gymnasiet.
? Lärlingarna började enligt kursplanen ALF 1201, som innebär att minst hälften av studietiden, cirka 50 veckor ska vara förlagd till arbetsplatsen. I en traditionell yrkesutbildning har eleverna 15 veckors arbetsförlagt lärande. Resten av tiden ska spenderas på skolan.
? Enligt Skolverket har mer än var tredje elev hoppat av lärlingsutbildningen under de första två åren.
? Efter tre års studier fick 44 procent av eleverna slutbetyg, varav 33 procent fick grundläggande behörighet till högskolan. Det kan jämföras med den övriga yrkesutbildningen, där 68 procent av eleverna fick ett slutbetyg och 58 procent fick grundläggande behörighet.
? Med gymnasiereformen blev lärlingsutbildningen en permanent utbildningsform, och nu kan alla skolor som vill erbjuda lärlingsplatser.
Källa: Skolverket
