Fler asylsökande barn kan få stanna med ny lag

"Förslagen innebär att det inte kommer att ställas lika höga krav som enligt gällande ordning för att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd enligt de aktuella bestämmelserna."

Så står det i departementsskrivelsen om lagändringen som träder i kraft i morgon. Förändringen är ett resultat av den migrationspolitiska överenskommelsen mellan Miljöpartiet och regeringen och när det presenterades i januari beskrevs den som "en förändring med stor betydelse".

Advokaten Eric Widner har arbetat med asylmål i Karlskrona i tolv år. Han håller inte med.

– Den nya lagstiftningen har skapat en oerhörd förväntan hos många, främst hos dem som har sjuka barn. Men när jag läser förarbetena så har man inte förändrat mycket. Den enda förändringen är att ordet "synnerligen" har ändrats till "särskilt".

Det är fortfarande samma kriterier som gäller. Det handlar fortfarande om en sammantagen bedömning även om den nya lagen är något mjukare i betydelsen att alla kriterier inte måste väga lika tungt.

Men varken lagtext eller förarbeten ger några klargörande om vad som egentligen ska gälla, menar Widner.

– Barnets bästa är en del i bedömningen, men det är inte sagt att det ska vara det tyngsta eller avgörande kriteriet. Jag hade hoppats på ytterligare exemplifiering för själva tillämpningen.

Han är inte ensam om den åsikten. Instanser som Rädda Barnen, Röda Korset, Migrationsverket, Bris och Barnombudsmannen skriver i sina remissvar att de "efterlyser vägledning och ytterligare exemplifiering".

De nya reglerna öppnar för en generösare bedömning, men det behöver inte bli så.

Vad lagen får för betydelse i verkligheten hänger nu på Migrationsverket och domstolarna.

– Nu är det upp till dem att visa i beslut att det verkligen blir så. Annars är den nya skrivelsen bara ett slag i luften. Bestämmelsen är inte gjord för att fler barn ska få stanna eftersom barnets bästa inte räcker för att bevilja uppehållstillstånd.

Eric Widner möter ständigt människor i de mest utsatta situationer. Människor som lägger allt hopp i advokatens händer och vars liv slås i spillror när Migrationsverket säger nej.

– Det är klart att det känns tungt. Men så länge jag känner att jag har gjort vad jag har kunnat så är det okej. Jag kan göra mycket, men inte fatta beslut.

Widner vill inte kalla sig expert, men efter många år i yrket är han väl insatt i asylpolitiken som han menar har ett lite väl gott rykte. I dag är landet avgörande för om en person ska beviljas uppehållstillstånd eller inte. Trubbigt är ordet för svensk asylpolitik, tycker Widner.

– Att vi skulle vara ett asylvänligt land är lite för positivt. Ta romerna som exempel. De lever inte i krig men är förföljda över hela världen och har väldigt svårt att få stanna.

Just nu har advokaten ett antal fall som väntar på beslut. Trots att han inte har höga förhoppningar om den nya lagstiftningen väljer han att inte skynda på beslutsprocessen.

De första fallen som avgörs efter den 1 juli är viktiga. Då krävs det att Migrationsverket och domstolarna visar att man ställer lägre krav, att man accepterar fler situationer för att lagen verkligen ska få betydelse, menar Widner.

– Politikerna vågar inte ta ställning. De kunde ha formulerat lagändringen som att det ska leda till att fler barn får stanna, men man gör inte det. I stället skriver man att det kan leda till att fler får stanna.

Gor är en av dem som hoppas!