Experten manar till eftertanke

Karlskrona/Stockholm ,
Flerfaldigt prisade journalisten Nils Funcke är expert på yttrandefrihet, och har bland annat varit utredningssekreterare i den parlamentariska yttrandefrihetskommittén. ”Politikerna ska ha stor försiktighet med att göra alltför oöverlagda lagändringar”, säger han.
Foto:
Foto:

Sparsamt med nya regleringar, men mer eftertanke och noggranna övervägningar. Det förordar Nils Funcke i ett samtal om sitt expertområde yttrandefrihet.

Artikeln publicerades 18 april 2015.

1. Vad är utmärkande för yttrandefrihetsdiskussionen i Sverige 2015 – är det frasen ”Men det får man väl inte säga”?

– Nja, inte generellt. Däremot tycker jag mig höra ett ”men” lite väl ofta. Politiker och andra förespråkare för yttrandefrihet poängterar dess betydelse, fast när det kommer till konkreta frågeställningar så sitter det ofta lite trångt till. ”Visst ska Lars Wilks få rita sina hundar, men ...” Fast det där har alltid funnits. De sista resterna av förbud mot att kritisera sånt som kyrkan höll heligt avskaffades först 1971, efter drygt 200 år.

2. Vad ser du för konkreta tendenser nu annars?

– Dels står skydd av den personliga integriteten i fokus – att man vill hitta begränsningar för vilka uppgifter som lämnas ut. Dels finns det en tendens mot att det borde ske begränsningar vad man säger om olika religioner – vare sig det är kristendom eller islam. Men förbud mot religionskritik … Det skulle verkligen vara att backa tillbaka till slutet av 1800-talet i Sverige. Fast det finns ändå all anledning att göra noga överväganden över publiceringar – hur de kan uppfattas hos andra personer.

3. Svenska journalister fängslas och mördas, tidningsutgivare utsätts för attentat som på Charlie Hebdo – hur har det påverkat den aktuella debatten?

– Det hela blir ju väldigt påtagligt och konkret. Vi borde kanske bli något mer upprörda över att miljoner människor i andra länder inte har sin yttrandefrihet. Men samtidigt blir ju det hela ett indirekt stöd till dem.

4. Hur står sig den svenska yttrandefriheten i internationell jämförelse?

– Jag skulle säga att den står stark. Framför allt har vi en bra och genomarbetad lagstiftning som har ett antal år på nacken. Fast det finns mycket kvar att göra när det gäller exempelvis insyn hos myndigheterna. Att vi anslutit oss till EU har kanske utökat yttrandefriheten mer än vi tänkt oss. Pastor Åke Green hade fällts om vi bara tillämpat svensk lag för att (2003) ha beskrivit homosexualitet som ”en cancerböld på samhällskroppen”.

5. Folk i allmänhet kan nog tycka att det är luddigt om vad man får tycka och tänka men inte säga?

– Det är lite luddigt och måste få vara - det går inte att stifta lagar som förutser alla situationer, utan varje fall ska prövas. Tankarna är det gudskelov ingen som kan påverka, eller vad som sägs till kompisen över ölburkarna en lördagskväll. Det är när man sprider de här åsikterna som det finns begränsningar. Vi måste ha en så tillåtande inställning att vi kan ifrågasätta integrationspolitik etcetera. Men om man sen utmålar alla med att de går omkring med bomber i sina turbaner eller vad det kan vara, då har man gått över gränsen.

6. I ett uppmärksammat fall nyligen så friades en man som på Facebook jämfört ett bönemöte med en åsna som har ont i magen.

– Ja, man måste få ge uttryck för kritik även om det är tuffa ordalag – och vare sig det handlar om kyrkklockor eller utrop från minareter. Men det var ett typexempel på att man inte vet riktigt om det ska anses som hets mot folkgrupp – och därmed brottsligt eller inte.

7. Någon religiös grupp bedömdes inte som utsatt där. Hur ska ”grupp” tolkas?

– Hela syftet är att säkerställa minoriteternas rätt. Så ”svenskarna” inkluderas till exempel inte. Man får i princip säga vad man vill om ”svennar” men inte om muslimer, afroamerikaner, homosexuella och så vidare.

8. Borde Sverige ha förbud mot rasistiska organisationer eller att förneka Förintelsen – som det finns på andra håll?

– Nej, jag tycker att det är en styrka att vi inte har det. Man måste kunna diskutera ämnen. Sen är det frågan hur diskussionerna förs.

9. Vad är det för svenska lagändringar som kan vara på gång i sammanhanget?

– Det finns ett antal utredningar som det tittas på – dels för den personliga integriteten och dels kring näthat. Ett fåtal procent av alla de anmälningarna leder till åtal, men det finns ju ändå medel för att lagföra personer. Och de bör ju utnyttjas innan man inför nya lagar och bestämmelser som hotar yttrandefriheten.

10. Vad bedömer du som de största framtida hoten mot den?

– Det är många saker som samverkar. Terrordåd påverkar, självcensur, olika typer av hot via exempelvis e-post … Och så benägenheten att politiker gör alltför oöverlagda ändringar. Man ska ha stor försiktighet med det.