250 år med frihet under ansvar

Blekinge ,

Artikeln publicerades 25 april 2016.

De friheter vi har och det ansvar vi tar.

Det är lite av temat för artikelserien som härmed tar sin början.

Och anledningen är att Tryckfrihetsförordningen under 2016 fyller 250 år.

Världens äldsta lag för större allmän tryckfrihet och yttrandefrihet, brukar den benämnas. Sedan 1949 har vi den som grundlag. Och tillsammans med väsentligt yngre, 90-talisten Yttrandefrihetsgrundlagen talar den om det mesta om vad vi i media har rätt och inte rätt att göra.

En österbottnisk präst i Mösspartiet drev 1766 igenom antagandet av förordningen i riksdagen – därmed ingen förhandscensur, och via offentlighetsprincipen gavs samtidigt medborgerlig möjlighet att granska hur politikerna styr riket.

Principerna, som exempelvis även rör meddelarskydd, är unikt omfattande, och kan exempelvis jämföras med USA, där tryck- och yttrandefrihet finns reglerat i endast en mening – konstitutionens första tillägg.

Utvecklingen har trots allt varit brokig, där i synnerhet religion, politik och erotik fått svenska makthavare att vända sig till domstol. Inskränkningar har skett under olika århundraden. Men medan den är starkt hotad eller helt avskaffad i många länder, så finns alltså tryckfriheten kvar i Sverige efter 250 år – som en ytterst viktig demokratimarkör.

Jubileet kommer att uppmärksammas på olika sätt runt om i riket under året. Den här artikelserien startar i dag med ansvarig utgivare-begreppet, och fortsätter med ytterligare sju avsnitt.

Försedda med iögonfallande, löpsedelsliknande uttryck kommer de att ta upp skilda aspekter av tryckfriheten, beröra olika delar av vad som begränsar och vad som är upp till oss att förvalta.

Friheten och ansvaret.