Ett jobb med utsikt

Karlskrona Artikeln publicerades
Jocke och Kalle Nordström är andra och tredje generationen plåtslagare.
Foto:
Jocke Nordström tycker att han har ett toppenjobb.
Foto:
Kalle Norström med alla specialverktyg som behövs för att forma en takkupa.
Foto:
Per-Erik Johnsson jobbar med takkuporna.
Foto:
Per-Olof Wikdahl och Roger Jönsson lägger koppartaket. Sjöutsikt i bakgrunden.
Foto:
Roger Jönsson och Per-Olof Wikdahl falsar ihop plåtarna.
Foto:
- Det finns nya verktyg som man använder för att falsa plåt, man behöver inte banka så mycket längre, säger Kalle Nordström i den tillfälliga plåtverkstaden.
Foto:
Kopparplåt.
Foto:
Foto:

– Vi har 2,5 månaders jobb med det här taket. Sen håller det i 200 år, säger Jocke Nordström.

Vi står uppe på taket till sexvåningshuset i hörnet Drottninggatan - Kyrkogatan. Där håller J Nordströms plåtslageri på att lägga ett nytt koppartak.

Utsikten är fantastisk över Trossös hustak, där man ser både tegel, målad plåt och enstaka gröna koppartak.

– Det tar 30 år för koppartak att oxidera och bli helt gröna. Det fick faktiskt fortare förr, nu är det mindre svavel i luften.

– Vi lägger ju mest plåttak, så det är roligt att få göra ett koppartak. Tempelriddarnas kopparkupol gjorde vi för några år sen. Då kom vi också i tidningen.

Trots gråvädret ser man även ut mot Aspöfärjan, fyren Godnatt och de stora öarna utanför.

– Det riktigt fint när solen skiner. Vi har haft väldigt tur med vädret hela september fram till nu. Men regndagar står vi i verkstaden, säger Jocke Nordström.

Det blåser tolv sekundmeter (enligt SMHI) och mer än så i byarna. Det känns när man står uppe på taket.

– När vi går ner klockan fyra måste ta med oss alla lösa plåtar, så att inget ramlar ner på natten ifall det skulle blåsa upp ännu mer.

Han berättar att det var plåttak på huset innan. De fick börja med att riva bort det gamla taket, lägga ny takpapp och sen lägga på koppartaket.

– Annars lägger man ju mest koppartak på kyrkor. Men det är ju underhållsfritt, till skillnad från plåttak, säger han och tittar bort mot ett plåttak i grannkvarteret som är i stort behov av ommålning.

– Den färdiglackade plåt som kom på 80-talet höll inte så bra som de lovade, konstaterar han.

En orsak utöver hållbarheten till att fastighetsägaren valt koppar är att det här är ett ovanligt komplicerat tak med många takkupor, skorstenar och dessutom i ett hörnhus med en del udda vinklar. Det är svårare att få det snyggt med lackad plåt.

– Vi börjar nerifrån och bygger på uppåt. Inte ett mått är likt det andra. Det är mycket klipp, knåp och beräkningar längs vägen. Men det är ju det som är yrket, säger Jocke Nordström som själv utövat det i 40 år.

– Jag började när jag var 16 hos min pappa Gunnar. Nu jobbar min yngsta son Kalle här, så det är tredje generationen i firman.

Vid det här bygget har de fördelen att kunna använda sig av en tom takvåning, så de kan ha ett verkstadsrum på nära håll där de klipper till och falsar bitarna.

Roger Jönsson och Per-Olof Wikdahl håller just på att passa in en veckad kopparbit vid en av skorstenarna uppe på taket, och på byggnadsställningen nedanför jobbar Kalle Nordström och Per-Erik Johnsson med de komplicerade takkuporna.

– Vi är fem i firman och har gott om jobb. Både vid renoveringar som här och i nybyggen. Och det ska ju byggas mycket i Karlskrona de närmaste åren.

Även om plåtslageri är ett traditionellt hantverk, så sker det utvecklingar i arbetet:

– Vi dubbelfalsar plåten för att det ska bli tätare, tidigare nöjde man sig med enkelfalsning, Det finns också andra verktyg för att böja och falsa, det är inte så mycket bankande längre.

– Det är också ett annat säkerhetstänk än på pappas tid. Vi har ju liftar och byggnadsställningar och skyddsräcken. Man satsar mycket på att jobbet ska vara säkert.

Det finns en plåtslagarutbildning i stan, som en del av Törnströmska gymnasiets byggprogram.

– Där får de grunden. Men sen behöver de läras in i yrket. Bästa sättet är att gå bredvid en erfaren gubbe.

– Men det är ju ändå så att vissa har det och andra har det inte, säger Jocke Nordström.